Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det bittra handelskriget som under sommaren har trappats upp mellan Peking och Washington DC har fått kinesiska intellektuella att reagera med förfäran. Nu möter regimen kritiken genom att dra åt tumskruvarna kring yttrandefriheten. På bilden syns Kinas president Xi Jinping (till vänster) och USA:s dito Donald Trump.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Xi pressar forskare efter handelskrigskritik

Kinas grepp om forskare och intellektuella hårdnar ytterligare sedan regimen i förra veckan kommit med krav på "ökad patriotism". De nya reglerna följer på kritik mot handelskriget med USA och spås skärpas ytterligare.

Sedan Xi Jinping tog över makten i Kina har pressen på landets intellektuella ökat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Men fram till nyligen tillät atmosfären på kinesiska universitet ett visst utrymme för eget tänkande, så länge man inte öppet attackerade kommunistpartiet, säger Kinakännaren Steve Tsang, professor vid University of London, till TT.

Det var först när Xi klev på sin andra presidentperiod för drygt ett år sedan som tumskruvarna började dras åt allt kraftigare, enligt Tsang. I förra veckan kom regimens senaste drag i form av krav på universiteten och dess anställda att trappa upp sina patriotiska aktiviteter.

"Politisk vägledning"

Kommunistpartiets order är ett betydande steg i den totalitära riktningen, bedömer Steve Tsang. Universitet och forskningsinstitut måste bland annat hålla seminarier där de ska studera och diskutera patriotism och göra partiets kampanj till en "avgörande del" av forskningen. "Politisk vägledning" av intellektuella utgör också en viktig del, skriver tidningen South China Morning Post.

- Tidigare fanns instruktioner kring vad som inte fick nämnas på campus, som demokrati och civilsamhälle, men nu är kraven mer personliga och tuffare och handlar mer om att ge sitt stöd till Xi Jinping, säger Tsang.

En av orsakerna bakom åtstramningen i yttrandefrihet tros vara den kritik som många inhemska akademiker riktat mot Pekings handelskrig med USA. Konflikten har trappats upp under de senaste månaderna, med tuffa ekonomiska konsekvenser för kommuniststaten.

"Protestmumlet", som det kallas i medierna, har kunnat spridas trots Kinas hårda internetcensur.

Nationalistisk hållning

Forskarna är oroliga att Kina har intagit en alltför nationalistisk hållning gentemot Washington DC, och att det har drivit USA till dess hårda position och skapat den låsta situation som uppstått.

- Den allmänna uppfattningen är att landets ledning har missbedömt situationen, säger en anonym akademiker vid en statlig tankesmedja till nyhetsbyrån Reuters.

I centrum av kritikerna står Pekingprofessorn Xu Zhangrun, som från sin exil i Japan har publicerat en text där han pratar om en "landsomfattande panik", att människor är oroliga för sin personliga säkerhet och att Kina är på väg att bli allt mer totalitärt. Texten fick stor spridning i sociala medier och chattgrupper innan regimen hann censurera den.

Kritiken mot Kinas hållning kommer också inifrån Xi Jinpings egen krets, enligt Reuters. Den riktar sig mot Xis chefsideolog Wang Huning och visar på ovanliga sprickor inom kommunistpartiet.

Länge planerad

Men Steve Tsang anser inte att partiets kampanj endast är en reaktion på de senaste månadernas kritik. Han tror att den är sedan länge planerad och en del i Xi Jinpings strategi för Kina.

- Mina kollegor tycker att detta är djupt oroande och obehagligt, säger han.

Pekingprofessorn Xu Zhangrun tillåts knappast återvända till Kina efter sin kritik, även om han inte har givit sig på det kinesiska systemet som sådant utan åtstramningen under Xi Jinping, tror Tsang.

- Före 2013 hade han inte hamnat i problem för det som han hade publicerat. Men nu skulle jag bli mycket förvånad om han kan komma tillbaka utan att bli gripen, säger Steve Tsang som bedömer det som högst sannolikt att utvecklingen kommer att fortsätta på inslagen bana.

- Xi Jinping älskar kontroll.