Margot Wallström kommer till ett säkerhetsråd med ökade spänningar mellan flera av rådets fem permanenta medlemmar. De har dessutom en vetorätt som i praktiken kan paralysera rådets arbete med att förhindra internationella konflikter och främja fredsinitiativ.
Det är främst USA och Ryssland som är på kollisionskurs. President Putins talesman Dmitrij Peskov har tröttnat på beskyllningar om att ha hackat datasystem, spridit desinformation och lögner i syfte att påverka det amerikanska presidentvalet.
– Vi känner rejäl trötthet inför de här anklagelserna. De påminner verkligen om en häxjakt.
Utvisade ryssar
USA har utvisat 35 ryska diplomater från Washington och San Francisco. Men det väntade svaret från Kreml uteblev. Putin gjorde ett oväntat drag som Trump betecknade som smart. Den ryske ledaren vidtar inga motåtgärder utan ligger lågt i avvaktan på att den nye presidenten tillträder i nästa vecka i förhoppningen om att få en bättre relation med Trump än Obama, med allt det kan innebära i världspolitiken.
Efter en briefing av de ledande underrättelsecheferna är dock Trumps kommentarer, egna via Twitter eller genom sina medarbetare, mindre kategoriskt avvisande till anklagelserna.
Det ökar osäkerheten om vad han egentligen tycker och vilka reaktioner som är att vänta på hackerskandalen när han är installerad i Vita huset.
Frågan kommer definitivt upp när Trump håller sin första presskonferens i morgon. Däremot är svaret inte givet.
Ansträngd relation med Kina
Men även relationen till Kina är mycket ansträngd. Det handlar inte i första hand om att Trump hotat införa höga strafftullar för kinesiska produkter för att gynna amerikanska företag och amerikansk ekonomi. Det är en åtgärd som befaras kunna leda till ett handelskrig med förödande följer inte minst för amerikansk exportindustri, som flygtillverkaren Boeing.
Det är snarare Trumps kontakter med Taiwans ledare Tsai Ing-Wen som retat upp Peking.
Den statliga tidningen The Global Times i Kina varnar honom för att Kina kommer att hämnas om han bryter mot landets "ett Kina"-politik.
Med det menas, i praktiken, att det går bra att sälja vapen till Taiwan men oacceptabelt att inte respektera ordningen i Asien och Stillahavsområdet, det vill säga att det är tabu att erkänna och ha officiella diplomatiska kontakter med Republiken Kina på Taiwan.
"Det finns inget utrymme för köpslående", skriver tidningen.
Den statliga nyhetsbyrån Nya Kina har i en ledare, citerad av New York Times, även lyft fram Trumps flitiga bruk av Twitter.
"Alla inser att utrikespolitik inte är någon barnlek, än mindre är det som att sluta affärsavtal. Twitter bör inte bli ett verktyg för utrikespolitik", heter det.
Via mikrobloggen har Trump, bland mycket annat, kritiserat Kina för att inte göra tillräckligt för att tygla den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-un, som nu dessutom påstår sig ha förmåga att skicka interkontinentala och sannolikt kärnvapenbestyckade missiler mot USA.
Det ger ännu en allvarlig bakgrund till det säkerhetsråd som Margot Wallström kommer till på tisdagenför att leda en debatt om förebyggandet av konflikter. Jämte sig har hon FN:s nye generalsekreterare, portugisen António Guterres, som gör sitt första framträdande i rådet.
Tre huvudmål
Margot Wallström har tre huvudmål med de två åren i säkerhetsrådet:
Bidra till en aktiv och konstruktiv relation mellan säkerhetsrådet och den nye generalsekreteraren.
Lyfta FN:s arbete med konfliktförebyggande och kopplingen mellan kvinnor, fred och säkerhet. FN måste, enligt Wallström, betydligt bättre förebygga och hindra återfall i väpnade konflikter, inkludera kvinnor i fredsprocesser och se sambanden mellan fred, säkerhet och utveckling.
Förbättra säkerhetsrådets arbetssätt. Det bör präglas av öppenhet och dialog, bidra till förankring och förtroende, och involvera fler fredaktörer.
Även om utgångsläget inte är bra måste vi våga stå upp och försvara svensk syn på samarbete, låta alla komma till tals och visa att det går att kompromissa, deklarerar Margot Wallström i en TT-intervju inför tisdagensmöte. Men hon är inte naiv, tillägger hon klokt.
Sverige har en historisk roll, men utmaningarna är otvivelaktigt större och farligare än på mycket länge. Det är ett tungt ansvar.
