Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

”Ville skryta för ryssarna”

Donald Trump erkänner att han lämnat ut hemligstämplat material till Ryssland. Han försvarar sig med att det är presidentens rättighet. Strikt formellt är det korrekt. Samtidigt är det klandervärt.

Det är Washington Post och New York Times som avslöjat att Trump delade med sig av säkerhetsklassat underrättelsematerial till Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Utrikesministern och den ryske Washingtonambassadören var inbjudna till Vita huset.

Det var inte tänkt att något skulle läcka ut från mötet men den ryska nyhetsbyrån Tass publicerade ändå bilder på Trump som skrattande tog emot de ryska besökarna.

Ville dämpa efterverkningarna

Det är tydligt att amerikanska säkerhetsorganisationer förmedlat uppgifterna om vad som hände i Ovala rummet till de amerikanska tidningarna. Efter mötet gjordes betydande insatser från Vita husets sida att dämpa skadeverkningarna. CIA och andra organisationer kontaktades med varningen att Trumps lösmynthet riskerade viktiga källors säkerhet.

Det hemligstämplade materialet handlade om IS och det är Israels underrättelseorganisation som står bakom uppgifterna.
Trump försvarar sig – som vanligt på twitter – med att han som president har rätt att häva hemligstämpeln. Det är en unik möjlighet – alla andra får fängelse om det avslöjas att de lämnat ut säkerhetsklassat material.


Men denna formella rättighet som presidenten har hindrar inte att hans överlämnande av uppgifter till Ryssland är djupt klandervärt. Inte ens senatorer och kongressledamöter som sitter i utskott som kan hantera denna typ av material var informerade om innehållet som hamnade i ryska händer. De togs på sängen av medieuppgifterna.

"Fejkade nyheter"


Vita huset förnekade först Trumps överlämnade av uppgifterna till Ryssland. Den nationella säkerhetsrådgivaren H R McMaster fick läsa upp uttalandet där tidningsuppgifterna beskrevs som falska. Också utrikesminister Rex Tillerson förnekade. Det hela kallades fejkade nyheter.

Kritiken mot Donald Trump är stenhård både från demokraterna och republikanerna. Kongressledamöter och senatorer är överens om att det hela riskerar den amerikanska nationens säkerhet.

Trumps vårdslöshet med säkerhetsklassat material visar att han inte förstår att uppgifter som lämnas ut till Ryssland – som uppfattas som fiende till USA – kan lämnas vidare till länder som är allierade med Ryssland och kanske vidare.
Trumps försvar – att han vill att Ryssland bekämpar IS tillsammans med USA – är ett skäl som inte imponerar. Bedömningen är att han ville skryta med att han visste mer än den ryska ledningen.

Det som gör Trumps agerande särskilt klandervärt är att alla amerikanska säkerhetsorganisationer slagit fast att Ryssland påverkat det amerikanska presidentvalet genom att hacka det demokratiska partiet.

Trump har underkänt alla USA:s säkerhetstjänster och avskedade den federala polisen FBI:s chef James Comey dagen innan han tog emot den ryske utrikesministern. Det är FBI som utreder vilken roll som Trumpkampanjen spelade i den ryska hackningen.

Trump uppmanade under valrörelsen Ryssland att hacka Hillary Clintons mejl, till vilka hörde säkerhetsklassade UD-rapporter. Trump krävde under kampanjen också att Clinton skulle kastas i fängelse för att mejlen kommit till hennes privata server, detta trots att FBI gått igenom dem och inte funnit att de hamnat i orätta händer.

Att Ryssland fick hemligstämplat material av Trump kan tolkas som att han försöker förhindra att Vladimir Putins regering lämnar ut material som regimen samlat på sig och som kan användas i utpressningssyfte.

Arbetet i Vita huset beskrivs, av anonyma källor med insyn, som kaotisk. Trumps koleriska utbrott sägs förgifta klimatet och många av hans topptjänstemän uppges hänga löst. Han förlitar sig, enligt dessa uppgifter, bara på sin dotter Ivanka, svärsonen Jared Kushner och en av säkerhetsvakterna i livvaktsteamet.
Han skyller alla problem på andra och anklagar särskilt kommunikatörerna för att de inte lyckats förmedla en positiv bild.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.