Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Demokraten Rashida Tlaib kan bli den första muslimska kvinnan i USA:s kongress. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vill bli första muslimska kvinna i kongressen

Med högljudd Trumpkritik och en stark bas i hemstaden Detroit har demokraten Rashida Tlaib tagit hem primärvalet i den amerikanska delstaten Michigan. Nu kan hon bli historisk – som den första muslimska kvinnan i USA:s kongress.

Iklädd blå t-shirt med sitt namn tryckt över bröstet knackar Rashida Tlaib dörr i en förort till Detroit. Hennes mål är tydligt: En plats i kongressen i höstens mellanårsval. Som dotter till palestinska invandrare och troende muslim är hon ovanlig i USA-politiken.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men gruppen växer. Vissa menar att det är en motreaktion mot den sittande administrationens främlingsfientliga retorik. Åtminstone 90 muslimska kandidater ställer upp över hela landet i årets mellanårsval, enligt tv-kanalen al-Jazira.

Muslimskt distrikt

Det är ingen slump att det är just Michigan som har närt den som kan bli kongressens första muslimska kvinna, enligt Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

- Där finns en stark muslimsk befolkning. Det gör att möjligheterna blir större. Ett tydligt mönster i amerikansk politik är att man röstar efter etnisk och religiös tillhörighet, säger han till TT.

Den muslimska gruppen är inte så stor i USA ännu, men landet genomgår en stor demografisk förändring. I Michigan har unga muslimer på allvar börjat organisera sig politiskt och använder hashtaggen #themuslimsarecoming, uppmuntrade av en föräldrageneration som inte har vågat höja rösten.

Men varför har det tagit så lång tid för en muslimsk kvinna att ha chans på en plats i kongressen?

- Det kan bero på den allmänt svåra situationen för kvinnliga politiker i USA, säger Dag Blanck.

Skrek till Trump

Tlaib har inte sparat på kritiken mot den republikanske presidenten Donald Trump, som hon menar har drivit henne och andra kvinnor till att trappa upp den politiska kampen. För två år sedan greps hon för att ha stört Trumps tal i Detroit. Hon är också emot det kontroversiella inreseförbudet för personer från vissa länder och har sagt att om hon väljs in i kongressen så tänker hon kämpa för att det rivs upp.

I dag finns bara en muslimsk ledamot, en man, i USA:s kongress. I nästa vecka avgörs om en muslimsk kvinna får ställa upp i kongressvalet i Minnesota, en delstat som också har starka grupper av etniska minoriteter. Därtill kämpar tre andra muslimska kvinnor för platser i de folkvalda församlingarna, enligt CNN.

- Det finns ett starkt motstånd mot muslimer i USA. Så representationen på nationell nivå är liten. Men på lokal nivå finns en betydligt större representation, säger Blanck.