Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En rumänsk pojke vandrar på en målad EU-flagga i huvudstaden Bukarest. Rumänien är ordförandeland när EU behöver göra viktiga vägval under våren 2019. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Viktiga vägval väntar under europeiskt ödesår

Ett land ska bort. Ett parlament ska väljas. En ny – eller gammal – riktning ska dras upp. 2019 är återigen ett ödesår för EU:s framtid.

Efter dramatiska år med eurokris, flyktingkris, terrorhot och allt mer gnisslande relationer till de mäktiga grannarna i Ryssland och USA kommer 2019 i EU i mångt och mycket att handla om att välja väg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Storbritannien har redan valt och kommer att lämna unionen den 29 mars – såvida inte oenigheten om hur utträdet ska gå till får det brittiska parlamentet att driva fram någon annan lösning.

Brexit är en unik händelse. Inget medlemsland har tidigare lämnat EU. Ingen vet ännu vad konsekvenserna blir. Än så länge har det brittiska utträdet inte följts av önskemål från något annat medlemsland om att också hoppa av. Och inte heller har några av länderna som står på kö för inträde plötsligt fått kalla fötter.

Toppträff i Rumänien

Enigheten är ändå stor bland både medlemsländernas ledare och EU-topparna i Bryssel om att brexit inte bara kan följas av att allt är som vanligt. Ett extrainsatt toppmöte mitt i Transsylvanien blir tillfället då EU ska samla ny kraft.

- Vi måste sända ett budskap av enighet. En medlemsstat lämnar, men vi måste visa våra medborgare att vi är helt inriktade på att arbeta för deras bästa, säger Luminita Odobescu, EU-ambassadör för tillträdande ordförandelandet Rumänien, om det möte som väntar i Sibiu den 9 maj.

Viktigt EU-val

Någon tydlig enighet om vilken väg EU ska gå finns dock inte. Medlemsländerna i öst, väst, nord och syd har vitt skilda åsikter om hur mycket EU ska bestämma om ekonomi och skatter, sociala frågor, invandring och synen på demokrati, rättsväsende och yttrandefrihet.

Splittringen finns även inom länderna. I Belgien har det i december demonstrerats för billigare bensin och diesel – men också för hårdare tag mot klimatförändringarna. I Ungern demonstreras mot högerstyret. I Grekland mot vänsterledningen. Och i Frankrike mot regeringen mittemellan.

Därför blir också valet till EU-parlamentet den 23–26 maj viktigare än kanske någonsin förut. Valet blir en gigantisk opinionsmätning, men slår samtidigt fast hur lätt eller svårt det kommer att bli att genomföra förändringar under de kommande fem åren.

För och emot

Kritikerna hoppas bli så starka att de kan driva fram en helt ny riktning.

- För första gången går det att föreställa sig ett alternativ till det pro-europeiska och en möjlighet att ersätta stapplande ledare som Jean-Claude Juncker, sade en förhoppningsfull Marine Le Pen vid ett möte i Bryssel i början av december med Donald Trumps förre rådgivare Steve Bannon och högerextrema Vlaams Belang.

Anhängarna grubblar samtidigt på hur de ska föra fram vad som är bra med EU och hur man ska få de unga att engagera sig mer.

- Vi kan inte förvänta oss att ungdomarna har samma syn på EU som vi eller våra föräldrar. Vi behöver nya förklaringar. Till och med i min lilla hemby är det viktigt att vi kan förklara vad vi gör, säger Luminita Odobescu på ett frukostseminarium i Bryssel.

Ny kommission

När väl EU-valet är avklarat ska de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer i juni bestämma sig för vem man ska föra fram som ny kommissionsordförande efter Jean-Claude Juncker.

Även där väntar ett tungt vägval. Vill medlemsländerna ha en utåtriktad ordförande som syns och hörs – eller föredrar de att göra rollen mer tillbakadragen? Den nya kommissionsordföranden får sedan den delikata uppgiften att försöka bygga en ny kommission av de representanter som varje medlemsland för fram under sommaren.