Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Venedig håller på att kvävas"

En död plats befolkad enbart av turister. Det är vad många Venedigbor är rädda för att deras hemstad håller på att förvandlas till när invånarna trängs undan av den ständigt växande besöksnäringen.

– Ursäkta, hur hitta, eh, Sammo?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En turist har stoppat Emanuele Dal Carlo på en av Venedigs många broar för att fråga om vägen. Han känner inte till något "Sammo", men som född och uppvuxen i Venedig kan han gissa vart den unga killen och hans två kompisar vill.

– Menar du San Marco (Markusplatsen)?

– Eh, jag vet inte. Bästa turistgrejen?

Emanuele Dal Carlo tar ett djupt andetag och himlar med ögonen. Att i detalj förklara vägen genom de vindlande gränderna till Venedigs främsta turistmål låter sig knappast göras. Det är dessutom överflödigt.

– Alla andra ska också dit, så följ bara strömmen däråt, till Rialtobron. Efter bron följer ni strömmen till Markusplatsen, säger han så välkomnande han förmår.

70 000 besökare om dagen

Det är tidig förmiddag, och Venedig har ännu inte korkat igen helt. De tre turisterna är några av drygt 70 000 besökare som i genomsnitt kommer till den världsarvsskyddade östaden i nordöstra Italien varje dag, året om.

Trafikstockning. Kanalerna är Venedigs gator och transportleder. Gondolerna med turister får snällt lämna plats när en lastbåt måste fram.. Bild: Martin Spaak

De kommer med busslast efter busslast med gruppresenärer på rundtur, med färja efter färja från hotellkomplex på fastlandet, på dagsutflykt från semesterorter så långt bort som Pula i Kroatien, med tåg och linjebuss från när och fjärran, de kommer med kryssningsfartyg och de kommer med direktbåt från flygplatsen.

Nej, infrastrukturen för att forsla besökare till Venedig är det inget fel på. Däremot finns det ingen som helst plan för att ta hand om de problem som massturismen för med sig. Det menar antropologen Caterina Borelli, som efter att ha studerat gentrifiering, turism och urbanisering i Barcelona i 13 år nu bytt fokus till hemstaden Venedig.

– Hittills har det enda budskapet varit "fortsätt komma, fortsätt komma", men det finns ingen strategi för att hantera konsekvenserna, säger hon.

Stor del av befolkningen har flyttat

Den största utmaningen för myndigheterna att ta tag i, menar hon, är att motverka avfolkningen. Venedig har förlorat mer än två tredjedelar av sin befolkning sedan 1950-talet, då cirka 175 000 människor bodde i den historiska staden. I dag är antalet invånare nere på drygt 50 000, och befolkningen fortsätter att minska med omkring tusen personer per år.

Caterina Borelli, antropolog i Venedig.. Bild: Martin Spaak

– Det är inte bara turismens fel. Många väljer självmant fastlandets bekvämare liv med bil, villa och större arbetsmarknad, säger Caterina Borelli.

Men för dem som blir kvar är den nedåtgående spiralen tydlig: Svikande kundunderlag leder till att serviceinrättningar stänger och ersätts med souvenirbutiker och barer för turister, samtidigt som fastighetsspekulanter pressar upp bostadspriserna genom att dammsuga marknaden på bostäder att hyra ut till turister – inte sällan via uthyrningsplattformen Airbnb.

– Det finns många som inget hellre vill än att bo här, men de har inte råd, och livet blir mer komplicerat när man allt oftare måste åka in till fastlandet för att göra ärenden, säger Caterina Borelli.

– Om det fortsätter så här kommer Venedig snart att vara en död stad, befolkad enbart av turister. Och vem vill besöka en sådan plats? fortsätter hon.

Har inte råd att bo kvar

Emanuele Dal Carlo, som vi mötte på bron tidigare, är ett talande exempel. Fram till för tio år sedan hyrde han en etta i centrala Venedig, men trots egen reklamfirma och en liten delikatessbutik hade han inte muskler att tävla med turisterna.

Emanuele Dal Carlo, en av grundarna till Fairbnb.. Bild: Martin Spaak

– Jag betalade en stor del av min inkomst i hyra, 8 000 kronor i månaden, och när jag inte kunde betala mer så sparkade hyresvärden ut mig. I dag ligger lägenheten på Airbnb och drar in 20 000–30 000 kronor i månaden, säger han.

I dag bor han som så många andra tidigare Venedigbor i staden Mestre på fastlandet. Han betonar att han inte är emot turism. Han är stolt över sin stad och vill att människor ska kunna uppleva den, men säger att det måste ske på ett mer hållbart sätt.

– Jag älskar tanken på att en ung kille eller tjej kan komma hit och bli alldeles överväldigad av stadens skönhet. Men i dag är jag rädd att Venedig upplevs mer som ett nöjesfält, med samma utbud av skräp som alla andra turistorter på planeten, säger Emanuele Dal Carlo.

Tillsammans med aktivister i bland annat Barcelona, Aten, Porto och Amsterdam har han varit med och utvecklat Fairbnb (Rättvis bnb), en alternativ uthyrningssajt som lanseras i höst. Sajten ska ha strikta regler för att undvika spekulation och se till att pengarna kommer lokalsamhället till del, och en del av bokningsavgiften ska gå till ett lokalt projekt som uthyraren själv väljer ut.

– Vi tror att det finns en kategori resenärer som faktiskt är intresserade av att delta i lokalsamhället de besöker och bidra med något gott, om de bara får möjligheten, säger Emanuele Dal Carlo.

Vill vända avfolkningstrenden

På ett folktomt litet torg i norra Venedig sitter Aline Cendon. Hon har själv valt platsen för att visa att det finns kvarter dit turisthorderna ännu inte hittat. Hon är en av talespersonerna för 25 april-rörelsen, en växande grupp Venedigbor som vill vända avfolkningstrenden och återerövra staden.

Hotad. Aline Cendon från 25 april-rörelsen visar upp båtlagret på en av Venedigs roddklubbar – en stolt tradition som hon menar är en del av det Venedigliv som håller på att tyna bort.. Bild: Martin Spaak

– Något måste göras, för Venedig håller på att kvävas av turismen, säger Aline Cendon.

25 april-rörelsens förslag för att locka nya invånare är bland annat att lätta trycket på bostadsmarknaden genom att reglera Airbnb-uthyrningen och begränsa turistströmmen, och bredda arbetsmarknaden genom att locka nya typer av företag till staden.

– Turismen är en viktig inkomstkälla för många här, men i dag är det som en monokultur. Det är farligt. Om du bara odlar bananer, vad händer den dagen då skörden slår fel och det inte blir några bananer? säger Aline Cendon.

På kort sikt är hon pessimist. Till exempel tror hon inte att Venedig kommer att kunna erbjuda hennes barn några större valmöjligheter.

– Stannar de här kan de välja att bli kypare eller hotellreceptionister. Vill de något annat med sina liv måste de flytta, säger hon.

Men i det långa loppet försöker hon vara optimistisk om sin hemstad.

– Venedig har överlevt farsoter och katastrofer förr, och kanske kommer vi att överleva även farsoten turism, säger Aline Cendon.

Venedigs turism

25–30 miljoner människor besöker årligen Venedig. En exakt siffra är svår att fastställa, då de många dagbesökarna är omöjliga att räkna.

Antalet registrerade gästnätter i det historiska Venedig nästan fördubblades mellan år 2000 och 2016, från knappt 3,6 miljoner till drygt 7 miljoner.

1,5–2 miljoner besökare anländer med något av de cirka 500 kryssningsfartyg som årligen angör staden. Fartygen seglar alldeles i närheten av Venedigs världsarvsskyddade hjärta, vilket kritiserats av både FN-organet Unesco och invånare som är oroliga för miljöförstöring och olyckor.

Källor: Venedigs kommun, The Guardian, Unesco

Bild: Martin Spaak

Airbnb-kritik

Det är inte bara i Venedig som uthyrningsplattformen Airbnb kritiseras för hotellifiering och uppdrivna hyror. Liknande kritik kommer även från turistmagneter som Barcelona, Berlin, Paris och New York, som i olika omfattning försökt reglera uthyrningen.

I början av september presenterade regionen Veneto, där Venedig ingår, sitt förslag: Ägarna till stadens cirka 7 000 uthyrningsobjekt ska tvingas följa vissa sanitets- och säkerhetsregler och övervakas av myndigheterna, men några regler som förhindrar spekulation införs inte.

Källor: TT, regionen Veneto

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.