På Rotterdams gator flanerar invånarna i solen. Inte en valstuga syns, inga flygblad, ingenting som tyder på att landet om ett par dagar ska rösta i EU-valet. Valdeltagandet ser ut att landa på 40 procent, samma låga nivå som 2004 och en bra bit under EU-snittet, som i den senaste mätningen uppskattas bli 49 procent.
Röstskolket förmodas gynna det högerextrema Frihetspartiet, PVV, på bekostnad av kristdemokraterna och socialdemokraterna. De förväntas få 13 procent, eller tre av Nederländernas 25 platser i parlamentet.
65-årige Willem Knol är en av dem som kommer att lägga sin röst på PVV. Som gammal affärsman anser han att partiledaren Wilders inte har någon trovärdig ekonomisk politik, men vill ändå stödja honom på grund av invandringspolitiken.
-Jag vet att han inte erbjuder några fullständiga lösningar, men han är en bra politiker. Han intar en tydlig ståndpunkt, säger Knol.
Han känner inte längre igen sig i sitt land och funderar på att flytta norrut, helst till Norge, men tvekar. Det är inte lätt att lämna sitt land i hans ålder, säger han.
-Holland var ett fantastiskt land på sextiotalet. Men invandringen har gjort Holland så mycket mer komplicerat. Problemet är att de är så annorlunda, det är ett gap på hundra år mellan oss och dem.
Ett bakslag
Willem Knol uttrycker en allt vanligare åsikt i Nederländerna. Frihetspartiets höga opinionssiffror ska ses som ett bakslag mot den politiska korrekthet som tidigare rådde, menar Richard Griffiths, som är historieprofessor och undervisar i Europastudier vid Leidens universitet.
I 30 år dominerades den nederländska politiken av en röd-blå röra av regeringskoalitioner bland mittenpartierna. Vissa politiska sanningar, särskilt idén om multikulturalism, ifrågasattes aldrig. När den karismatiske högerpopulisten Pim Fortuyn ställde upp i 2002 års parlamentsval lyftes locket av och de undertryckta åsikterna vällde fram.
-Alla tyckte inte om invandringspolitiken, den liberala drog- och sexpolitiken eller dödshjälp. Fram till nyligen var de tvungna att tolerera det, men nu tillåts alla att prata, säger Griffiths.
Fortuyn mördades två veckor före valet av en djurrättsaktivist och 2004 mördades regissören Theo van Gogh av en marockansk man, efter att ha gjort en film som kritiserade våld mot muslimska kvinnor. Kritiken mot invandringspolitiken växte och Geert Wilders nystartade Frihetsparti plockade upp missnöjesrösterna.
Två motsatta sidor
Denna stundtals schizofrena inställning till invandring och integration är särskilt tydlig i Rotterdam, Nederländernas andra stad. Här lockar den årliga Zomercarnaval en miljon besökare att dansa på gatorna till latinamerikanska rytmer, som ett skolexempel på kulturell samlevnad. Staden styrs av Nederländernas ende muslimske borgmästare, socialdemokraten Ahmed Aboutaleb, som har både marockanskt och nederländskt pass.
Men så den andra sidan: Inom ett par år kommer en majoritet av Rotterdams 600000 invånare vara födda utanför Nederländerna eller ha utlandsfödda föräldrar. Oron för islamisering och våldsamheter exploateras av Geert Wilders, som kallar islam för en fascistisk ideologi. Ändå verkar många på Rotterdams gator ta Wilders framgångar med typiskt holländskt lugn.
-Även om PVV blir stora i det här valet så har de inte erfarenheten att genomföra sina vallöften. Pim Fortuyns parti imploderade efter hans död. Låt PVV vinna, det kommer att bli kul att se när det händer dem också, säger Tim van der Korput, en 39-årig pr-konsult.
-Se där en exemplarisk muslim, fortsätter han med ett skratt och pekar på sin pojkvän Ali Alla, som sitter bredvid honom och solar på en parkbänk. Han kom till Holland för kärleken och har ett bra jobb.
Missnöjet springer fram
Som ett av EU:s sex grundarländer och med sin exportberoende ekonomi, har Nederländerna länge varit bland de mest EU-positiva länderna. Men med den allmänna anti-etablissemangstrenden gror också missnöjet med Bryssel.
-Antag att jag äger min lägenhet, som jag har byggt upp under flera år och som jag verkligen gillar. Jag skulle aldrig vilja flytta, men jag är riktigt trött på hur bostadsrättsföreningen sköter om huset. Så ser holländare på EU, säger Richard Griffiths.
Geert Wilders säger sig vilja förstöra EU inifrån och det kommunistiska SP, som också går fram i mätningarna, går till val på mindre Bryssel. Mittenpartierna, som alla är EU-positiva, tappar röster både till höger och vänster, något som professor Richard Griffiths säger delvis beror på att de inte tagit debatten med missnöjespartierna.
-De tar inte tillräckligt mycket distans eftersom de inte har råd att alienera väljarna. Men PVV och SP är bubbelpartier, som växer för att ingen trycker ner dem.
Han tror att Frihetspartiet kommer att marginaliseras i de nationella valen 2011. I valet till EU-parlamentet kostar det mindre för folk att missnöjesrösta.
