Idealet där en ljus hudton symboliserar skönhet har funnits i Indien sedan lång tid tillbaka. Det befästs av den moderna nöjesindustrin där majoriteten av framgångsrika artister och bollywoodskådespelare, som superstjärnan Shah Rukh Khan, har ljus hy. Medverkan i någon av landets dokusåpor innebär omedelbar stjärnstatus för den som är "vacker och ljushyad".
Som ett resultat av detta säljer hudblekningsprodukter som smör och industrin uppges öka med omkring 20 procent per år. Den omsätter årligen nästan en halv miljard dollar.
Nyligen lanserades en ny produkt, "Clean and dry intimate wash", vars reklamfilm väckt starka reaktioner. I filmen sitter ett ungt modernt par i en soffa, mannen läsandes en tidning, uppenbart ointresserad av sin hustru. Sorglig musik ljuder och kvinnan ser olycklig ut. I nästa scen duschar hon, och tar leende fram en duschkräm som ska bleka hennes genitalier. Rosenblad dyker upp i rutan och berättelsen avslutas med att mannen lyckligt lyfter upp kvinnan samtidigt som de kramas och skrattar.
Budskapet går inte att ta miste på: Ju ljusare könsorgan du har, desto mer attraktiv är du för din partner.
Orsakat stor debatt
Produkten har orsakat stor debatt i Indien. Kritikerna ser den som en förstärkning av den diskriminering personer med mörkare hudtoner utsätts för inom landets kastsystem. Andra, till exempel tv-kändisen och reklamregissören Alyque Padamsee, hävdar att det inte finns någon rasistisk koppling. Padamsee säger att ett ljust ansikte blir vackrare eftersom det reflekterar mer ljus och därmed visar ansiktsdragen tydligare.
"Indiernas besatthet av ljus hy tangerar i dag det löjeväckande", skriver den välkända kolumnisten Lakshmi Chaudhry i nättidningen First post.
"Kampanjen för att eliminera gissel orsakade av mörk hud har spridits till varje skrymsle och vrå av kvinnans kropp. Först kom krämer för ljusare ansikte, sedan kroppskrämer, deodorant som bleker armhålan och slutligen – trumvirvel tack – duschkrämen för kvinnlig intimblekning."
Men det är inte bara skönhet som utlovas i reklamfilmerna. Ofta hävdas att ljusare hy leder till en mer lyckad karriär och till framgång även på det privata planet. "Det känns bra när du ser uppskattningen i andras ögon för din mjuka, ljusa och friska hy", lyder en slogan.
Många skadar sin hy
Verkligheten är dock en annan. Många skadar sin hy genom att använda blekmedlen, som ofta säljs receptfritt trots att de innehåller starka kemikalier. I flera år har läkare varnat för biverkningar såsom blåmärken, brustna blodkärl och uttänjd hud, men också för att krämerna kan rubba kroppens hormonproduktion. En lång rad fall där kvinnor utvecklat allvarliga hudsjukdomar har rapporterats på senare år.
Krämerna innehåller ofta ämnet hydrokinon, som också används i fotoframkallningsvätskor och målarfärger. EU förbjöd kemikalien i kosmetiska produkter 2001.
Det är även vanligt att de innehåller kvicksilversalter, som hämmar bildningen av melanin vilket resulterar i en ljusare hy.
Blekningskemikalierna leder ofta till att huden blir tunnare och svagare, och vissa ämnen absorberas av kroppen och skadar bland annat immunsystemet. En del läkare avråder personer som använt blekningskrämer under lång tid från att abrupt upphöra med det, eftersom kroppen "lärt sig" att den inte längre behöver tillverka vissa ämnen på egen hand.
Trenden att ljusa upp huden med kemikalier finns i många länder världen över. På senare år har den även ökat i västvärlden, i takt med att fler människor med annat ursprung invandrat hit. I Storbritannien omsätter industrin miljontals pund varje år.
Produkter för att få ljusare hy används i många länder, framför allt i Asien och Afrika.
Många av dem innehåller kvicksilversalter som skadar njurarna och orsakar hudproblem.
Produkter med kvicksilver är förbjudna i EU och i många afrikanska länder, men användningen är utbredd. I Nigeria använder 77 procent av kvinnorna hudblekningskräm regelbundet. I Kina är siffran 40 procent.
Kvicksilvret hamnar i avloppsvattnet vilket förorenar miljön och förgiftar exempelvis fiskar.
I Indien består 61 procent av marknaden för dermatologiska produkter av hudblekningsmedel.
Källa: WHO
