Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En demonstrant som vill stoppa brexit håller upp ett plakat utanför Westminster i London. Arkivbild.

Vad betyder hård och mjuk brexit?

Ska London och Bryssel ha ett öppet förhållande, där fördelarna med ett äktenskap behålls, men med få av de trista åtagandena? Eller ska de ta ut skilsmässa, klippa banden helt och gå vidare var och en för sig? Här är skillnaderna mellan en hård brexit, en mjuk brexit – och en medelväg.

Mjuk brexit

• Storbritannien stannar i EU:s tullunion och behåller full tillgång till EU:s inre marknad – en relation lik den som exempelvis Norge har med EU i dag. Det betyder att landet kan handla tullfritt med EU-länderna och inte behöver ha krångliga kontroller vid gränserna.

• Den fria rörligheten för människor blir kvar.

• Landet lämnar EU:s gemensamma fiskeri- och jordbrukspolitik.

• EU-domstolens domar är fortfarande vägledande i Storbritannien. Landet lyder under Europeiska frihandelssammanslutningens domstol, som i sin tur följer EU-domstolen.

• Förslaget kritiseras för att innebära att Storbritannien anpassar sig till EU:s regler – samtidigt som man har mindre att säga till om när de skapas.

Hård brexit

• Storbritannien lämnar helt EU:s tullunion och därmed alla avtal som EU har gjort med externa handelspartners. Det betyder att kontroller inleds vid gränserna, vilket spås skapa svåra förseningar i import av varor till Storbritannien samt prisuppgångar, åtminstone i ett inledningsskede.

• Storbritannien lämnar också EU:s inre marknad. Trolig är dock en överenskommelse lik den som EU har med Kanada, där nästa alla varor (inte tjänster) kan handlas tullfritt mellan parterna, men där det finns en uppsättning regler som utgör vissa hinder för handel.

• Ingen fri rörlighet för människor.

• Förslaget kulle kunna innebära en övergångsperiod på två år, förutsatt att EU och Storbritannien enas om skilsmässan inom ramen för EU:s regler.

• Vid en hård brexit har Theresa Mays regering lovat att en alternativ plan för gränsen mot Irland, kallad "the backstop position", aktiveras. Planen innebär att Nordirland stannar i både EU:s tullunion och den inre marknaden, för att undvika en skarp gräns mellan Nordirland och Irland – en mycket kontroversiell del av brexitdebatten i Storbritannien.

• Förslaget kritiseras för att bli kostsamt för britterna och brittiska företag.

Theresa Mays hårda medelväg

• Premiärminister Theresa Mays uppfattning är att hennes linje, kallad Chequers-överenskommelsen, är en medelväg mellan en hård och en mjuk brexit, medan kännare menar att den lutar mer åt det hårda hållet eftersom den inte inkluderar fri rörlighet för människor och tjänster.

• Bryssel och London behåller en del relationer. Till exempel blir gränserna mellan EU och Storbritannien ett "gemensamt tullområde". Storbritannien använder sina egna tulltariffer för varor som är tänkta för den brittiska marknaden. De tar ut EU-tull på varor som är ämnade för EU:s marknad och betalar dessa vidare till unionen.

• Storbritannien behåller viss, dock begränsad, tillgång till EU:s inre marknad.

• Den fria rörligheten begränsas kraftigt. Regler skapas för att EU-medborgare ska kunna turista, studera och arbeta tillfälligt i Storbritannien utan visum.

• Landet lämnar EU:s gemensamma fiskeri- och jordbrukspolitik, men lovar att fortsatt ligga nära EU:s regelverk.

• EU-domstolens domar gäller inte längre för Storbritannien, men de båda parterna skapar ett gemensamt ramverk som gör att brittiska domstolar tar viss hänsyn till beslut från EU-domstolen.