Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Polisen i Fort Worth, Texas, pratar med medier på morgonen den 4 juli, efter det att åtta personer skadats i en skottlossning.
Polisen i Fort Worth, Texas, pratar med medier på morgonen den 4 juli, efter det att åtta personer skadats i en skottlossning. Bild: AP/TT

Våldsvågen i USA: 150 ihjälskjutna på en helg

En våg av vapenvåld fortsätter att plåga USA.
Under helgen runt nationaldagen den 4 juli dödades minst 150 personer i skottlossningar – och antalet personer som skjuts ihjäl ökar kraftigt.

Nationaldagshelgen är en av USA:s största folkfester – inte minst i år, när en rad delstater hade släppt på restriktionerna och många människor var ivriga att komma ut efter pandemins hemmasittande. Men på en del håll blandades festandet och fyrverkerierna med ljudet av skottlossning.

Minst 150 människor dödades i mer än 400 skjutningar runt om i landet mellan fredagen och söndagen, rapporterar CNN. Chicago hade sin våldsammaste helg hittills i år, med 99 skjutna och 17 döda. Bland de skadade finns minst 11 barn. Två poliser i Chicago skadades när de skingrade en folksamling på tusentals personer och någon öppnade eld. Båda poliserna väntas överleva.

300 masskjutningar

I New York sköts 26 personer i 51 olika händelser under helgen. Under våren och försommaren har skjutningarna i staden ökat med nästan 40 procent sedan samma period 2020. På tisdagen utlyste New Yorks guvernör Andrew Cuomo nödläge i delstaten med anledning av vapenvåldet, och presenterade nya åtgärder. Bland annat ska det bli enklare för offer att stämma vapentillverkare, och en ny polisenhet ska bildas med uppgift att stoppa vapensmuggling till New York. Det är första gången en delstat utlyser nödläge på grund av vapenvåld.

"Detta är ett nationellt problem, men någon måste ta steget och ta itu med det eftersom det påverkar vår framtid", säger Cuomo i ett uttalande.

Hittills i år har över 300 masskjutningar – definierat som händelser där fyra eller fler personer skjuts – inträffat i USA, enligt den ideella organisationen Gun Violence Archive. Ett antal av dessa inträffade under nationaldagshelgen.

Bland annat skadades åtta människor på söndagsmorgonen, lokal tid, i en skottlossning nära en biltvätt i Fort Worth, Texas, efter ett gräl mellan en grupp män. De flesta av offren antas vara förbipasserande, enligt CNN.

Het fråga

Händelserna runt den 4 juli är del av en dyster trend i USA. Under årets första fem månader miste omkring 54 människor om dagen livet i vapenvåld, självmord ej inräknade. Det är 14 fler dagliga dödsfall än genomsnittet för de föregående sex åren.

Skjutningarna har blivit en het politisk fråga, vilket märktes inte minst i New Yorks borgmästarval i juni, där väljarundersökningar pekade ut brottslighet som stadens största problem.

Samtidigt minskade andra anmälda brott, som rån, inbrott och våldtäkter i USA under förra året.

Ekonomiska problem

Pandemiåret 2020 bröt en långvarig nedgång i antal dödade i våldsbrott i USA. Experter pekar ut en rad förklaringar till ökningen: ekonomisk osäkerhet, ökad ojämlikhet, arbetslöshet, kraftigt stigande vapenförsäljning och allt sämre relationer mellan polis och medborgare. En stor del av morden sker i stadsdelar med många svarta, i städer som Saint Louis, Chicago och Philadelphia – som var hårt drabbade av vapenvåld även före pandemin.

– Pandemin förvärrade den ojämlikhet vi redan hade i vårt land, när det gäller ras, hälsa, sociala problem och ekonomi, säger Shani Buggs, vapenvåldsexpert vid University of California till Washington Post.

– Alla de faktorer som brukar leda till mer vapenvåld förvärrades förra året.

Fakta: Vapenvåld ökar i USA

Enligt en preliminär uppskattning ökade antalet mord med 25 procent under 2020. Det rör sig förmodligen om 4 000–5 000 fler mördade än vanligt.

I en rad större städer har antalet mord fortsatt vara högre än vanligt under de första månaderna 2021.

Hittills under 2021 har 10 320 människor skjutits till döds i USA, självmord ej inräknade. Under hela 2020 var siffran 19 402 och året dessförinnan 15 449.

Källa: FBI, Gun Violence Archive