Våldsamma uppror fortsätter i Frankrike

Det blev återigen en våldsam lördag i Paris. Bilbränder, tårgas mot demonstranter och hundratals gripna.
– Det har blivit en klasskamp och det skrämmer mig, säger Parisbon Chantal de Richemont.

ANNONS
|

För fjärde helgen i rad genomförde de så kallade gula västarna (gilets jaunes) stora demonstrationer på flera platser i den franska huvudstaden och runt om i landet.

Redan vid niotiden på lördagsmorgonen är folk i gula väster på plats på paradgatan Champs-Élysées. De möts av ett rigoröst säkerhetspådrag. Framför Triumfbågen står polisbussar, pansarvagnar och ambulanser uppradade.

Laurent Dignal var på plats för att skydda den okände soldatens grav.
Laurent Dignal var på plats för att skydda den okände soldatens grav. Bild: Carl von Scheele

Parisbon Laurent Dignal, 52, berättar att det gjorde ont i honom när han förra lördagen via TV-nyheterna såg hur demonstranter klottrade ner Triumfbågen och vandaliserade en staty av Marianne, symbolen för den franska republiken.

– När jag såg det bestämde jag mig för att komma hit och beskydda den okände soldatens grav, säger Laurent Dignal och tillägger att hans morfar stred i andra världskriget.

ANNONS

Han kritiserar de demonstranter som använder våld. Däremot bär han stolt sin gula reflexväst och stödjer missnöjesprotesten.

– Jag klarar mig ekonomiskt, men jag har en brorsdotter som tjänar drygt 13 000 i månaden. Hon och hennes partner får det knappt att gå ihop i slutet av månaden. Och de väntar med att skaffa barn för att de inte har råd.

Sjuksköterskan Tiphanie från Normandie är inte emot skatter, men hon kritiserar nedskärningarna av sjukvården.
Sjuksköterskan Tiphanie från Normandie är inte emot skatter, men hon kritiserar nedskärningarna av sjukvården. Bild: Carl von Scheele

"Måttet är rågat"

Ett liknande resonemang upprepas bland många demonstranter vi träffar på Champs-Élysées. De är trötta på att de inte kan leva utav sina löner eller pensioner och det franska uttrycket ras-le-bol (måttet är rågat) hörs gång på gång.

– Jag är arg, fast på ett fredligt sätt, säger 27-åriga sjuksköterskan Tiphanie från Normandie, men som inte vill uppge sitt efternamn med rädsla för att förlora sitt jobb.

Hon understryker att hon inte är emot skatter, som höjd skatt på bensin och diesel som var det som gjorde att de gula västarna bildades. Men hon kritiserar nedskärningarna av sjukvården.

– De lägger ner sjukhus på små orter. Så om skatterna inte går till sjukvården, var tar de då vägen? säger Tiphanie.

”Macron démission”

I samma stund börjar demonstranterna springa åt olika håll. Polisen har avfyrat tårgas och ljudbomber. Folk buar och skanderar ”Macron démission” (avgå Macron).

ANNONS

Gula västarna är ett löst sammansatt initiativ. Det har gjort det svårt för den franska regeringen eftersom man inte har någon ledare som man kan föra en dialog med för att hitta lösningar.

Att det är en brokig skara märks bland demonstranterna som vi möter. De flesta motsätter sig våld och är i likhet med Tiphanie och Laurent Dignal – upprörda invånare som har fått nog och kräver saker som höjd minimilön, allmän- och lika sjukförsäkring, sänkta elpriser, återinförande av förmögenhetsskatten och höjda pensioner.

Men vi träffar också folk på yttersta höger- och vänsterkanten och bland banderollerna syns både antikapitalistiska och nationalistiska slogans.

Våldsamheter och vandalisering

Fram till eftermiddagen är det relativt lugn, men därefter slår det över i mer våld, sammandrabbningar mellan polis och demonstranter och vandalisering.

Nacera Guennoun håller med de gula västarna och vill att regeringen ska hitta en lösning.
Nacera Guennoun håller med de gula västarna och vill att regeringen ska hitta en lösning. Bild: Carl von Scheele

Vid 14-tiden brinner flera scootrar intill metrostationen Courcelles, cirka tio minuters promenad från Triumfbågen. Städerskan Nacera Guennoun, som jobbar i närheten, stannar till för att fota när brandkåren släcker branden. Hon håller med de gula västarna.

– Vi är ledsna och olyckliga. Vi jobbar och jobbar men i slutet av månaden har vi inget kvar. Regeringen måste hitta lösningar på det här.

En bit därifrån på Boulevard de Courcelles brinner flera bilar. Ett tjockt rökmoln stiger mot den grå himlen. Polisen avfyrar vattenkanoner för att släcka branden.

ANNONS

Pensionären Chantal de Richemont bor på andra sidan gatan i det välbärgade området och bara skakar på huvudet när hon ser vad som pågår på den annars lugna boulevarden. Röken får hennes ögon att rinna.

– Man förstör inte andras saker. Det gör ju bara att försäkringarna och skatterna ökar ännu mer. Och de flesta som ställer till med det här betalar inte ens skatt.

Hon kan förstå att folk är upprörda och att de har det tufft, men hon anser att det har gått överstyr.

– Just nu håller man på att skapa två Frankrike som står emot varandra, de elaka rika mot de snälla fattiga. Men de fattiga kan inte överleva utan de rika och de rika kan inte överleva utan de fattiga. Vi är alla beroende av varandra.

GP:s reporter Hanna Rydén och fotograf Carl von Scheele på plats i Paris
GP:s reporter Hanna Rydén och fotograf Carl von Scheele på plats i Paris
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS