Det har varit påfallande tyst från den ryske presidenten Vladimir Putin och den kinesiske ledaren Xi Jinping om det amerikanska presidentvalet hittills. Medan sammanräkningen pågår och trollbinder har kommentarerna från Moskva och Peking varit sparsamma.
Det kan tolkas som att de är angelägna om att ha en så bra relation som möjligt med deras största rival på världsscenen de kommande fyra åren vem som än sitter vid makten i Washington.
Båda har som personer ett gott och vänskapligt förhållande till Donald Trump, som delar flera av deras utmärkande individuella egenskaper. Men amerikanens politik överensstämmer inte alltid med vad han säger i möten eller på telefon. Ryssland och Kina betraktas som det största nationella säkerhetshotet mot USA.
Både i Europa och i Asien, särskilt i och kring det omtvistade Sydkinesiska havet, patrullerar deras enorma militärmakter med en vakande blick mot varandra i ett spänningsläge som snabbt kan eskalera med globala följder.
Förhållandet till USA:s allierade i Europa har blivit ansträngt under Donald Trumps snart fyra år. Han har kritiserat europeiska ledare för att åka snålskjuts på USA genom att inte lägga tillräckligt mycket egna pengar på försvaret. Han hotar med strafftullar på exportprodukter och sanktioner för samarbete med Iran eller Ryssland om en gasledning genom Östersjön.
Allvarlig oro för att USA ska dra sig ut
Inom försvarsalliansen Nato finns på allvar en oro för att USA, om Trump får en andra mandatperiod i Vita huset, helt eller delvis drar sig ur försvarssamarbetet. Om den sedan andra världskriget strategiskt avgörande transatlantiska länken skulle försvagas vore det från europeisk säkerhetssynpunkt en katastrof. Det skulle kräva nya oprövade former för samverkan och en miljardrullning för att bygga upp en egen stärkt europeiskt militär förmåga i ett säkerhetsläge som är det sämsta sedan kalla kriget.
Den franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian säger till fransk radio att relationerna mellan EU och USA har förändrats fundamentalt under Trumps presidentskap. Även om Joe Biden vinner betyder inte det att de gamla goda tiderna återkommer, eftersom Europa har bekräftat sin suveränitet under de senaste fyra åren, säger han.
Han konstaterar dock: ”USA må lida av en intern förtroendekris, men det kommer fortfarande att vara världens mäktigaste land och en grundläggande partner för Europa och Frankrike.” Om presidentvalet säger den franske utrikesministern:
”Jag har förtroende för att USA: s demokratiska värden kommer att leda till ett resultat som erkänns av alla.”
Biden: ”Vi återansluter oss till klimatavtalet”
Det är dock ingen hemlighet att många europeiska politiker tror att Biden, tidigare vicepresident under Barack Obama och känd för sitt internationella engagemang, blir en enklare ledare att samarbeta med även om det finns skillnader i åsikter. På miljöområdet ses han som ett hopp. Det stärks av en tweet från Biden:
”Idag lämnade Trumpadministrationen officiellt Parisöverenskommelsen om klimatet. Och om exakt 77 dagar kommer en Bidenadministration att återansluta till den.”
Today, the Trump Administration officially left the Paris Climate Agreement. And in exactly 77 days, a Biden Administration will rejoin it. https://t.co/L8UJimS6v2
— Joe Biden (@JoeBiden) November 5, 2020
Statsminister Stefan Löfven sade i ett pressmeddelande, innan han gick i självvald coronakarantän, att han följer det amerikanska presidentvalet med stort intresse. Men eftersom rösträkningen pågick fortfarande, så avvaktar han med kommentarer kring resultatet.
Utrikesminister Ann Linde sade vid en pressträff:
– Nu får vi ge oss till tåls, avhålla oss från spekulationer och låta det amerikanska systemet arbeta.
