Hon är lektor vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Dalia Abdelhady är född och uppvuxen I Egyptens huvudstad Kairo och är inte förvånad över att den sittande regeringen nu försöker stärka sin makt.
- Genom Egyptens historia har det varit de styrandes främsta mål att stanna vid makten.
Ett av lagförslagen som väntas gå igenom öppnar för att Abd al-Fattah al-Sisi kan sitta kvar som president till 2030. Dalia Abdelhady är övertygad om att det innan dess kommer att göras nya lagändringar som gör att han kan behålla makten ännu längre.
- Det tror jag absolut. Det är vad som hänt förut. Folk på gatan säger att han bara vill sitta kvar i sex år till, men när de röstade på Mubarak visste de inte att han skulle sitta kvar i 30 år. Vad får dem att tro att det ska bli annorlunda nu?
Skenbar modernisering
Bland lagförslagen finns också några som ger sken av modernisering och öppenhet, som en kvinnokvot på 25 procent och att parlamentet ska få en andra kammare.
- Det presenteras som en öppning, men vi vet att kvotering inte fungerar och en tredjedel av ledamöterna kommer att utses av presidenten och resten kommer att ha hans stöd. Kärnan i lagändringarna är att de befäster presidentens makt.
Dalia Abdelhady beskriver situationen som deprimerande och tycker att allt nu återgår till att vara som under Mubarak.
- Folk säger precis vad de sade under Mubarak – att det behövs en stark ledare, för stabiliteten.
Att det skulle finnas något hot mot stabiliteten i landet kan hon inte se, Muslimska brödraskapet är oskadliggjort, det finns ingen opposition att tala om. Men det finns en känsla av att det finns hot, som att krigsherrar skulle kunna utmana den sittande regeringen på samma sätt som i Libyen, något regeringen gärna underblåser.
Bussas till vallokalerna
Vid det senaste presidentvalet 2018 var valdeltagandet lågt, trots försök att locka folk till vallokalerna med bland annat ris, socker och pengar. Ett högt valdeltagande skulle signalera att al-Sisi har ett starkt mandat att styra landet. I folkomröstningen har några gått och röstat helt frivilligt, medan andra fått lite mer hjälp på traven.
- Alla de anställda på hotellet där jag bor bussades till vallokalerna. De kom tillbaka och var stolta över att ha röstat, men jag tvivlar på att de hade gått från jobbet för att göra det om de inte körts dit.
Dalia Abdelhady ser få ljuspunkter, revolten 2011 har ersatts av likgiltighet och depression, men den sådde ett frö hos folket.
- Det tog 30 år för folket att resa sig mot Mubarak. Nu finns det en ny politisk medvetenhet och det finns en medvetenhet om att folket har en röst.
Fakta: al-Sisis väg till makten
2011 avgick envåldshärskaren Hosni Mubarack efter folkliga protester och ersattes tillfälligt av en militärjunta.
2012 valdes Muslimska brödraskapets kandidat Muhammad Mursi till president. Han avsattes av militären 2013 efter omfattande protester mot hans styre.
I juni 2014 valdes arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi till president med 96,6 procent av rösterna.
2018 valdes al-Sisi för en ny period i ett val det redan från början stod klart att han skulle vinna. Knappt 40 procent av de röstberättigade tog sig till vallokalerna.
Den 20–22 april hålls en folkomröstning om förändringar i konstitutionen i Egypten. En viktig ändring blir att militärens roll stärks vilket ger den större inflytande över landets politik och presidenten ges större makt över rättsväsendet. Samtidigt förlängs presidentens mandatperiod från fyra till sex år.