Cristina Fernández de Kirchner och Alberto Fernández jublar på valvakan natten till måndagen.
Cristina Fernández de Kirchner och Alberto Fernández jublar på valvakan natten till måndagen. Bild: Daniel Jayo/AP/TT

Vänstersväng i Argentina i pressat läge

Alberto Fernández och hans vicekandidat Cristina Fernández de Kirchner har vunnit Argentinas presidentval redan i första omgången. Det tros dock inte innebära slutet på den ekonomiska turbulensen i landet.

ANNONS

Med de allra flesta rösterna räknade låg kandidatduon från den vänsterperonistiska alliansen Frente de Todos på 48 procent. För att undvika en andra omgång mot den sittande presidenten Mauricio Macri räcker 45 procent, och Macri har erkänt sig besegrad.

Valet kommer mitt i en brutal ekonomisk kris, som bara blivit värre under den mer näringslivsinriktade Macri men som han skyller på mer protektionistiska Cristina Fernández de Kirchners styre 2007–2015.

– Macri red själv på en missnöjesvåg mot den då sittande regeringen ledd av Cristina Fernández de Kirchner. Men hans regering har inte lyckats lösa de problem som många argentinare ser. Tvärtom har de sociala problemen förvärrats under Macris styre, vilket gett en ny missnöjesvåg som nu gett fördel åt peronisterna, säger Andrés Rivarola, föreståndare för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

ANNONS

"Bort från bankerna"

Den officiella andelen fattiga i Argentina har enligt nyhetsbyrån AFP stigit till drygt var tredje invånare. Inflationen är hittills i år 38 procent, medan peson sedan början av 2018 förlorat 70 procent av värdet mot USA-dollarn.

Trenden tros nu fortsätta, i synnerhet under den närmaste tiden, då Macri fortfarande styr inför det att Cristina Fernández de Kirchner återkommer till makten som vicepresident, när Alberto Fernández tar över som president den 10 december.

– Folk tar ut sina pengar från landet, bort från bankerna, säger Nicolás Saldias, forskare vid The Wilson Center i USA, till AFP.

För att förhindra det gick Argentinas centralbank bara timmar efter valresultatet ut med en kraftig skärpning av valutakontrollerna för privatpersoner, rapporterar Reuters. I september sattes ett tak på 10 000 dollar per person och månad för hur mycket argentinarna får växla till sig. I hopp om att stabilisera peson sänks det taket nu till bara 200 dollar.

Lovar jämlikare samhälle

Den tillträdande presidenten lovar reformer för att försöka minska de ökade klyftorna.

– Låt oss bygga det jämlika och solidariska Argentina som vi alla drömmer om, som vi förtjänar, sade Alberto Fernández i sitt segertal.

I det pressade ekonomiska läge som landet befinner sig i väntas dock reformutrymmet vara begränsat. Även om Fernández vann valet med en tydlig marginal så var den betydligt mindre än i primärvalet i augusti, vilket speglar den politiska polariseringen bland argentinarna.

ANNONS

Och både Mauricio Macri och Alberto Fernández var redan i sina tal under valnatten måna om att signalera samarbetsvilja. Macri har bjudit in sin rival till ett frukostsamtal under måndagsmorgon lokal tid i presidentpalatsen för att diskutera hur överlämningsperioden kan hanteras på bästa sätt.

– Båda verkar medvetna om den otroligt känsliga situationen, vilket är ett positivt tecken och en stark kontrast till förra maktskiftet, säger Andrés Rivarola.

Omförhandla lån

Men skulderna måste betalas – eller? Argentina är omtalat för att ha ställt in betalningarna 2001, mitt i en recession som landet sedan dess aldrig riktigt hämtat sig ifrån. En illustration av det är att valutakursen då var låst så att man för en peso fick en dollar. Nu måste man betala 59 peso för att växla till sig en dollar.

I fokus efter valet blir det jättelika lånepaket à 57 miljarder dollar som Macri enats med Internationella valutafonden (IMF) om. Alberto Fernández har försäkrat att han inte tänker sluta betala av, men lovar däremot att försöka omförhandla lånepaketet.

Henrik Samuelsson/TT

Mattias Mächs/TT

Cristina Fernández de Kirchner – som blir den tillträdande presidenten Alberto Fernández vicepresident – ledde Argentina från 2007 till 2015. Hon hör, som de flesta av företrädarna på posten, till peronistpartiet, Partido Justicialista. Partiet bildades av landsfadern Juan Perón på 1940-talet och har sedan dess varit den största maktfaktorn i argentinsk politik.

Peronismen har varit svår att karaktärisera eftersom den bygger på populism, korporativism och nationalism, och har inslag både från höger och vänster. Inom partiet finns både höger- och vänsterfalanger som i de flesta andra länder skulle tillhöra helt skilda partier.

Valet av den konservative Mauricio Macri till ny president 2015 markerade slutet på totalt tolv års styre av Cristina Fernández de Kirchner och, tidigare, hennes nu avlidne man och företrädare Néstor Kirchner, vars politiska arv bland annat kännetecknas av handelsprotektionism och fokus på social välfärd.

En del bedömare spekulerar i att Cristina Fernández de Kirchner kommer att styra bakom kulisserna när hon nu återvänder till makten. Andra menar att Alberto Fernández är mer självständig än så, och att han inte står lika långt till vänster som sin vicepresident.

ANNONS