- De planerade sanktionerna mot Iran kommer inte att främja dialog, utan kommer tvärtom stärka inflytandet och makten hos de konservativa i Iran och försvaga president (Hassan) Rohani, som velat förhandla, säger Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian till den franska radiokanalen Inter.
- Denna hållning riskerar att ställa regionen inför ytterligare faror, fortsätter han.
Vill stoppa robotaktivitet
Den franska regeringen kommer att fortsätta följa kärnenergiuppgörelsen, enligt Le Drian. Han tillägger dock att Frankrike delar USA:s uppfattning om att Irans ballistiska robotaktivitet och strävan efter regional makt måste stoppas.
Om detta inte händer kommer USA att införa de "kraftigaste sanktionerna i historien" mot Iran, sade den amerikanske utrikesministern Mike Pompeos häromdagen. Utspelet fortsätter att väcka reaktioner från Iran.
Generalmajor Mohammad Bagheri säger att Iran inte kommer att böja sig för USA:s påtryckningar.
- De iranska väpnade styrkorna är nu, gudskelov, mer förberedda än någonsin tidigare och kommer inte att vänta på tillåtelse eller godkännande från någon utländsk makt för att stärka försvarskapaciteten, säger Bagheri, enligt den statliga nyhetsbyrån Irna.
Sju förutsättningar
På Irans högste ledare ayatolla Ali Khameneis officiella hemsida publicerades på onsdagen sju förutsättningar för att landet ska stanna kvar i avtalet med världsmakterna.
Bland annat står det att europeiska banker måste stå som garanter för att handeln med Teheran ska kunna fortsätta trots att USA dragit sig ur. Där står också att försäljningen av iransk olja måste skyddas samt att de europeiska staterna måste lova att inte söka nya förhandlingar kring Irans robotprogram.
Ali Khamenei säger samtidigt, enligt tv-kanalen Press, att USA inte går att lita på.
- Den främsta erfarenheten är att regeringen i den islamiska republiken inte kan interagera med USA. Varför? Därför att USA inte är troget sina löften, säger Khamenei.
Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran
Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen, kallad JCPOA, skrevs under efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
Enligt avtalet – som slöts i utbyte mot sanktionslättnader för Teheran – får inte Iran anrika uran till 20 procent eller mer. I väst anses så pass höganrikat uran vara ett steg på vägen till en fungerande kärnladdning.
I överenskommelsen öppnar Iran även dörrarna till sina kärnteknikanläggningar för FN-inspektörer och landets centrifuger för anrikning av uran minskas med två tredjedelar.