För trettio år sedan var Erik Ramanathan i Sverige som ryggsäcksturist. Den 20 januari i år kom han tillbaka som amerikansk ambassadör. Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina.
– Det är hemskt. Brutaliteten har nog chockat alla, säger han. Vi visste att det fanns en risk, vi såg 150 000 ryska soldater längs Ukrainas gränser och vi kände till Putins tidigare uppträdande. Men att få den första fullskaliga invasionen av en självständig europeisk nation sedan andra världskriget var inte vad någon hoppades på. Samtidigt insåg jag redan innan jag kom till Sverige att det var något som vi måste vara förberedda på. Jag är tacksam att jag fick en månad på mig innan invasionen kom.
Kriget och oron för utvecklingen och sanktionerna återkommer i Erik Ramanathans kontakter inte minst inom svenskt näringsliv.
– Naturligtvis, säger han. Under pandemin har det skett ett paradigmskifte i hur folk arbetar och prioriterar sina liv. Nu, medan covid-19 ännu sprids, måste vi också hantera Putins oprovocerade invasion, trots våra diplomatiska försök att hindra det från att inträffa. Det gör folk väldigt oroliga. Företagen måste inte bara anpassa sig till nya arbetssätt och villkor utan också till konflikten och dess återverkningar. Många har anställda i Ukraina och i Ryssland.
Affärsrelationerna är mycket viktiga, framhåller han.
– Sanktionerna har införts i stor enighet. Det gäller även i hur vi möter Putins aggression i Ukraina. Men det är angeläget att de inte bara följer sanktionerna utan också att de tar egna initiativ till humanitära och andra åtgärder, som att stänga ner sin verksamhet i Ryssland. Det är en stor marknad, komplicerade beslut och har ett pris.
Täta relationer med Sverige
Försvar och säkerhetspolitik relateras till ekonomin, liksom klimatförändringen och andra existentiella frågor, enligt Erik Ramanathan.
– Det har ett samband, säger han vid sitt första besök i Göteborg. Här har han träffat bland annat företrädare för näringslivet, universitetet, kommunen och besökt amfibieregementet.
Sverige och USA har täta relationer inom många områden, även militärt. Det gäller på materielsidan, som luftförsvarssystemet Patriot, och övningsmässigt. Amerikanska förband är inte sällan i Sverige, och ett så kallat värdlandsavtal gör det möjligt att samverka här i fred, kris och krig.
– Det är ett nära partnerskap med robusta band, säger Erik Ramanathan. Sverige har ett fördjupat samarbete med Nato ända sedan programmet Partnerskap för fred startade. Sverige har deltagit aktivt i flera Nato-operationer och i övningar för att öka interoperabiliteten. På svenska baser talar alla engelska. Det är viktigt för förståelsen. Jag har stor respekt för den svenska försvarsmakten.
I den svenska säkerhetspolitiska debatten framhålls ett medlemskap i Nato som en garanti för att inte stå ensamt vid ett angrepp. I dag finns inga garantier i de cirka 20 svenska samarbetsavtalen med andra länder, bara förhoppningar.
På frågan om USA skulle förhålla sig passivt om Sverige angreps svarar Erik Ramanathan diplomatiskt:
– Varje enskilt land väljer sin egen säkerhetspolitiska linje. Det är en helig princip. Det är ett svenskt beslut hur ni vill bli involverade. Ukraina är också en partner till Nato, och vi har gjort mycket för att hjälpa dem försvara sig. Vi är mycket nöjda med det försvars- och säkerhetspolitiska samarbete vi har med Sverige. Vi tänker fortsätta att engagera oss och hitta nya möjligheter tillsammans.
USA vill undvika att kriget sprids
En följd av kriget i Ukraina, och den rätts- och världsordning som Vladimir Putin utmanar, är att västländerna både inom Nato och EU blivit mer sammansvetsade, enligt Erik Ramanathan:
– Det är ljuspunkten i en mycket grym situation. Det är ett existentiellt hot mot Ukraina men även i bredare mening mot europeisk säkerhet. Vi har lyckats hålla ihop kring sanktioner, humanitära insatser och vapenhjälp. Det är inspirerande, men har inte skett automatiskt. Vi är många partners som har arbetat hårt för det. Resultatet och sammanhållningen är verkligen välkommen. När president Biden bad mig att bli hans ambassadör till Sverige underströk han vikten av att stärka den transatlantiska länken och relationen till EU. Jag är hoppfull.
Joe Biden söker en diplomatisk lösning och vill undvika att riskera att kriget sprider sig västerut. Men han är också klar med vad han anser om Vladimir Putin. Han har, utan omskrivningar, beskrivit honom som mördare, krigsförbrytare och senast slaktare. Ändå, skriver tidskriften Foreign Affairs i sitt nya nummer, kan en kompromiss med Putin vara Amerikas bästa alternativ. Erik Ramanathan tror att det går att hitta en fredlig lösning även med Putin kvar vid makten i Kreml:
– Jag tror att det är möjligt, ja. Verkligheten är att sanktionerna åsamkar president Putin enorma kostnader. Missnöje och protester finns bland det ryska folket mot en situation med, enligt osäkra beräkningar, kanske 10 000 eller fler döda ryska soldater. Det sätter en oerhörd press på Putin att stoppa denna sanslösa, oprovocerade aggression. Det kan inte uteslutas att han gör det. Jag hoppas det.
Kina anses ha den största möjligheten att förmå den av väst isolerade Putin att stoppa kriget. Kina anses av Pentagon, vid sidan av det akuta hotet av Ryssland, vara den största utmaningen för USA:s nationella säkerhet. Kina har nära band till Ryssland. När den ryske utrikesministern Sergej Lavrov häromdagen besökte sin kinesiske kollega talades det om en ny världsordning. Erik Ramanathan:
– Ryssland och Kina har slutits närmare samman på senare år. President Biden och president Xi har talat om detta. Vi har inte noterat att någon militär hjälp har gått från Kina till Ryssland. Det är vi mycket nöjda med. Men vi kommer att fortsätta bevaka det.
LÄS MER:Uppgifter: Putin vet att rådgivarna ljuger för honom
