Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump. Bild: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT

Ur riksrättsanklagelserna mot Donald Trump

Det är fyra sidor långt, innehåller en åtalspunkt och tar fasta på president Donald Trumps tal till sina anhängare kort före deras stormning av kongressen.
Så här argumenterar representanthusets Demokrater för riksrätt mot Trump.

I resolutionens början slås fast att Trump anklagas för "allvarliga brott och förseelser" – två av de fyra brott som enligt grundlagen kan leda till riksrätt (de två andra är förräderi och bestickning). Skribenterna noterar dessutom att det enligt grundlagens fjortonde tillägg är förbjudet för den som varit inblandad i uppror eller revolt mot USA att inneha en folkvald position.

Den enda åtalspunkten har titeln "anstiftan till uppror". Under den går författarna in på den senaste tidens händelseförlopp. De berättar att presidenten i månader upprepade gånger kommit med falska påståenden där han hävdat att utgången i presidentvalet (i höstas) beror på omfattande valfusk och därför inte bör accepteras.

Uppviglade folkmassa?

Den 6 januari samlades så kongressens båda kamrar för att, i enlighet med grundlagen, räkna elektorsrösterna. Kort dessförinnan talade presidenten till en folkmassa nära Vita huset. Där återupprepade han falska påståenden om att "vi vann det här valet, vi vann en storseger". Donald Trump sade också: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", enligt resolutionen.

De oresonliga uttalandena uppmuntrade och resulterade i det laglösa agerande (som följde) i Kapitolum, heter det i åtalet. Detta då delar av folkmassan presidenten talade till uppviglades att störa elektorscertifieringen. De "bröt sig in och vandaliserade Kapitolium, skadade och dödade polis samt försatte kongressledamöter, vicepresidenten och kongressanställda i fara och ägnade sig åt andra våldsamma, dödliga, förstörande och upproriska handlingar".

Hotade valansvarig

I texten nämns också att president Trump den 2 januari ringde upp delstaten Georgias valansvarige och uppmanade honom att "hitta" tillräckligt många röster för att ändra valresultatet där – och uttryckte hot gentemot denne om han skulle misslyckas med det.

I stort, hävdar ledamöterna som ligger bakom resolutionen, har president Trump satt USA och dess styrande institutioner i allvarlig fara och svikit det förtroende han givits som president. Vidare har han påvisat att han kommer att fortsätta att utgöra ett hot gentemot landet säkerhet, demokrati och grundlag om han inte avsätts.

Donald Trump har avvisat riksrättsprocessen som en häxjakt.

Tina Magnergård Bjers/TT