Efter att de ryska styrkorna som ockuperat staden inledde sin reträtt den 31 mars avslöjades det ofattbara våld som drabbat befolkningen. Offer hittades i källare och utspridda på gatorna, och nu skriver The Guardian att artillerigranater innehållandes flechetter ligger bakom ”dussintals” civila dödsfall.
– Vi hittade flera mycket tunna, skruvliknande objekt i mäns och kvinnors kroppar, och det gjorde även andra kollegor i regionen, säger den ukrainske rättsläkaren Vladyslav Pirovskij till tidningen. Han är en av de som undersökt kropparna som hittats i massgravar.
LÄS OCKSÅ: Mördarna i Butja fångade på radio
LÄS OCKSÅ: Putin om bilderna på civila dödsoffer i Butja: ”Fejk”
Flechetter är mellan 3-4 centimeter långa metallpilar som packas inuti artillerigranater. Uppemot 8 000 projektiler finns i varje, och när dessa detonerar i luften sprids pilarna över ett stort område. När de sedan träffar en människa bryts de ofta itu, vilket i sin tur orsakar två separata sår.
– Det är väldigt svårt att hitta dem i en kropp, de är för smala, säger Pirovskij.
Folkrättsexperten: ”Extremt inhuman” vapenkategori
Men även om försök gjorts i årtionden finns inget specifikt förbud mot användningen av flechetter.
Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, säger dock till SVT Nyheter att de ryska styrkorna kan ha gjort sig skyldiga till brott genom användningen ändå.
LÄS OCKSÅ: Ryssland utesluts från FN:s människorättsråd
– Det förefaller så att de används mot civilpersoner och det är det primära brottet mot de folkrättsliga reglerna. Civila ska inte utsättas för attacker, varken av flechetter eller andra vapen.
På 70- och 80-talet kämpade han, tillsammans med den svenska delegation som närvarade vid vapenkonferensen i Genève, för ett officiellt förbud.
– Det är en vapenkategori som anses vara extremt inhuman, säger Bring till SVT och fortsätter:
– Vi argumenterade då, och andra som stödde oss, att flechetter var ett onödigt inhumant vapen som i sig skulle vara förbjudet enligt Sankt Petersburgsdeklarationen från 1868, ett av de första dokumenten om krigets lagar.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.