Mellan afrikanska migranter och ett nytt liv i Europa ligger en öken lika farlig som Medelhavet. Hur många som försvinner där vet ingen – men många familjer tvingas leva i ovisshet om vad som har hänt deras anhöriga. Och för dem som överlever Sahara väntar nya prövningar.
Bara i år har sammantaget närmare 160000 personer – många av dem från Nigeria, Syrien och Guinea – gjort den farliga resan över Medelhavet. Ytterligare nästan 3000 har mist livet eller försvunnit, enligt den internationella migrationsorganisationen IOM.
När det gäller Afrika är det dock långt många fler som flyr inom den enorma kontinenten, än som försöker ta sig till Europa.
- Vissa vill lämna fattigdom bakom sig, andra flyr av sociala och kulturella skäl. Och så är det alla de som flyr undan krig, konflikt och förföljelse, säger Cecile Pouilly, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR, till TT.
Utbredd ojämlikhet
De senaste två decennierna har många länder i Afrika söder om Sahara visat upp en omfattande ekonomisk utveckling. Men fattigdomen biter sig kvar och de positiva framstegen omfattar inte alla, i synnerhet inte det växande antal ungdomar som har svårt att hitta jobb. 60 procent av Afrikas befolkning är under 25 år.
År 2050 beräknas befolkningen i Afrika ha vuxit till 2,5 miljarder människor, från dagens 1,2 miljarder. I Afrika söder om Sahara krävs 18 miljoner nya jobb varje år fram till 2035 för att sysselsätta den växande befolkningen, enligt en prognos från Internationella valutafonden. Det kan jämföras med de omkring tre miljoner formella nya jobb som skapas i nuläget, varje år.
Svårigheterna att hitta arbete gör att många unga inte ser någon annan utväg än att ge sig av. I synnerhet är det unga migranter från västafrikanska länder som exempelvis Elfenbenskusten som motiveras av ekonomiska skäl, snarare än av konflikter.
Löfven pratar jobb
När statsminister Stefan Löfven (S) deltar i det femte toppmötet mellan AU och EU i just Elfenbenskusten i veckan kommer hans anförande att handla om vikten av att skapa jobb så att färre människor tvingas lämna sina hem av ekonomiska skäl.
Förutom investeringar i ungdomar – som är huvudtemat för toppmötet i Abidjan – kommer de afrikanska och europeiska ledarna att lyfta frågor om ekonomiskt samarbete, fred och säkerhet samt mobilitet och migration.
Mötet överskuggas också av rapporterna om att flyktingar och migranter säljs till högstbjudande i Libyen. AU-chefen Alpha Condé har kritiserat EU:s samarbete med den libyska kustbevakningen för att stoppa båtar med människor som försöker ta sig till Europa.
"Komplext fenomen"
För UNHCR är det viktigt att fattigdom, klimatförändringar och andra grundorsaker till varför människor drivs på flykt tacklas av politikerna i Abidjan. Men Cecile Pouilly hoppas också att Stefan Löfven och hans kollegor inte glömmer bort att många av de som flyr inte är ekonomiska migranter.
- Mötet är viktigt och öppnar för diskussioner av ett mycket komplext fenomen. Många unga kämpar med att bygga ett liv i sina hemländer, men jobbskapande är bara en del i ett mycket mer omfattande angreppsätt som också inbegriper flyktingar i behov av internationellt skydd.
Fakta: Ungdomar i fokus
Det femte toppmötet mellan AU och EU hålls i Abidjan i Elfenbenskusten den 29–30 november. Toppmötet hålls växelvis på den europeiska och den afrikanska kontinenten och det här är tredje gången som det hålls i Afrika, och första gången som det hålls söder om Sahara.
Mötet ska fungera som en plattform för dialog mellan afrikanska och europeiska länder i syfte att främja starka ekonomiska och politiska band mellan dem. I år har det gått tio år sedan den gemensamma strategin för EU och Afrika antogs.
I Abidjan ska de politiska ledarna diskutera de framtida förbindelserna mellan Europa och Afrika med fokus på investeringar i ungdomar. 60 procent av befolkningen i Afrika är under 25 år.
Andra prioriteringar i partnerskapet EU–Afrika kommer också att diskuteras. Det handlar bland annat om fred och säkerhet, samhällsstyrning och demokrati, mänskliga rättigheter, migration och rörlighet, investeringar och handel, kompetensutveckling och jobbskapande.
Fakta: Tio år av gemensam strategi
Sammantaget är EU och EU-länderna de största bidragsgivarna till utveckling, stabilitet och fred i Afrika. Afrikanska och europeiska länder samarbetar genom flera ramar.
Cotonouavtalet är den övergripande ramen för EU:s förbindelser med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna). Det täcker EU:s förbindelser med 79 länder, däribland 48 länder i Afrika söder om Sahara.
Den gemensamma strategin EU–Afrika antogs 2007 som en formell kanal för EU:s förbindelser med afrikanska länder. Den genomförs med hjälp av regelbundna handlingsplaner, varav den senaste löper ut i år.
Under toppmötet i Abidjan kommer de politiska ledarna att diskutera framstegen i handlingsplanen, samt hur strategin ska se ut framöver.
Källa: Europeiska rådet
Fakta: Flykten över Medelhavet
Fram till den 15 november tog sig nästan 159000 flyktingar och migranter till Europa genom att korsa Medelhavet. Omkring 75 procent av dem anlände till Italien, och resten är delade mellan Grekland, Cypern och Spanien. Antalet under samma period förra året var drygt 343000.
Under året har nästan 3000 människor dött eller försvunnit under flykten över Medelhavet, som ofta sker i överfulla och sjöodugliga båtar.
Källa: Internationella migrationsorganisationen, IOM.