Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Människor som flytt från Nigeria och Elfenbenskusten efter det att de har plockats upp från en båt på Medelhavet, i närheten av den libyska kusten. Arkivbild.

Ungas framtid på agendan för Afrika och EU

Trots riskerna väljer unga i många afrikanska länder att lämna sina hem i hopp om ett bättre liv. När statsminister Stefan Löfven deltar i toppmötet mellan AU och EU framhåller han vikten av jobb – med förhoppningen att färre ska tvingas migrera eller fly.

Mellan afrikanska migranter och ett nytt liv i Europa ligger en öken lika farlig som Medelhavet. Hur många som försvinner där vet ingen – men många familjer tvingas leva i ovisshet om vad som har hänt deras anhöriga. Och för dem som överlever Sahara väntar nya prövningar.

Bara i år har sammantaget närmare 160 000 personer – många av dem från Nigeria, Syrien och Guinea – gjort den farliga resan över Medelhavet. Ytterligare nästan 3 000 har mist livet eller försvunnit, enligt den internationella migrationsorganisationen IOM.

När det gäller Afrika är det dock långt många fler som flyr inom den enorma kontinenten, än som försöker ta sig till Europa.

- Vissa vill lämna fattigdom bakom sig, andra flyr av sociala och kulturella skäl. Och så är det alla de som flyr undan krig, konflikt och förföljelse, säger Cecile Pouilly, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR, till TT.

Utbredd ojämlikhet

De senaste två decennierna har många länder i Afrika söder om Sahara visat upp en omfattande ekonomisk utveckling. Men fattigdomen biter sig kvar och de positiva framstegen omfattar inte alla, i synnerhet inte det växande antal ungdomar som har svårt att hitta jobb. 60 procent av Afrikas befolkning är under 25 år.

År 2050 beräknas befolkningen i Afrika ha vuxit till 2,5 miljarder människor, från dagens 1,2 miljarder. I Afrika söder om Sahara krävs 18 miljoner nya jobb varje år fram till 2035 för att sysselsätta den växande befolkningen, enligt en prognos från Internationella valutafonden. Det kan jämföras med de omkring tre miljoner formella nya jobb som skapas i nuläget, varje år.

Svårigheterna att hitta arbete gör att många unga inte ser någon annan utväg än att ge sig av. I synnerhet är det unga migranter från västafrikanska länder som exempelvis Elfenbenskusten som motiveras av ekonomiska skäl, snarare än av konflikter.

Löfven pratar jobb

När statsminister Stefan Löfven (S) deltar i det femte toppmötet mellan AU och EU i just Elfenbenskusten i veckan kommer hans anförande att handla om vikten av att skapa jobb så att färre människor tvingas lämna sina hem av ekonomiska skäl.

Förutom investeringar i ungdomar – som är huvudtemat för toppmötet i Abidjan – kommer de afrikanska och europeiska ledarna att lyfta frågor om ekonomiskt samarbete, fred och säkerhet samt mobilitet och migration.

Mötet överskuggas också av rapporterna om att flyktingar och migranter säljs till högstbjudande i Libyen. AU-chefen Alpha Condé har kritiserat EU:s samarbete med den libyska kustbevakningen för att stoppa båtar med människor som försöker ta sig till Europa.

"Komplext fenomen"

För UNHCR är det viktigt att fattigdom, klimatförändringar och andra grundorsaker till varför människor drivs på flykt tacklas av politikerna i Abidjan. Men Cecile Pouilly hoppas också att Stefan Löfven och hans kollegor inte glömmer bort att många av de som flyr inte är ekonomiska migranter.

- Mötet är viktigt och öppnar för diskussioner av ett mycket komplext fenomen. Många unga kämpar med att bygga ett liv i sina hemländer, men jobbskapande är bara en del i ett mycket mer omfattande angreppsätt som också inbegriper flyktingar i behov av internationellt skydd.