Theodore Kaczynski förs ut ur en domstolsbyggnad efter gripandet 1996. Arkivbild.
Theodore Kaczynski förs ut ur en domstolsbyggnad efter gripandet 1996. Arkivbild.

Unabombarens sprängbrev satte skräck i USA

Den nya vågen av brevbomber i USA väcker minnen till liv av den så kallade Unabombarens 17 år långa bombkampanj. Mjältbrandsbreven från början av 2000-talet har också bidragit till att rädslan för brev och paket är stor.

ANNONS
|

Unabombaren Theodore Kaczynski dömdes 1998 till fyra livstids fängelsestraff, för att under 17 år ha bedrivit en bombkampanj i protest mot modern teknik. Hans terrorkampanj kostade tre människor livet och skadade ett 20-tal andra.

Jakten på gärningsmannen var en av den amerikanska polisens mest omfattande genom tiderna. Totalt utfördes 16 bombdåd mellan 1978 och 1995. Namnet Unabombaren kommer från den förkortning som FBI använde för Kaczynski eftersom hans offer i början var universitets- och flygbolagsanställda.

Angavs av broder

Att den tidigare matematikern och universitetsläraren till slut kunde gripas 1996 beror på att Washington Post och New York Times gick med på att publicera ett manifest som fördömde teknik och modern utveckling. Hans bror läste texten och kände igen inte bara tankegångar utan formuleringar och felstavningar från Theodore Kaszynskis långa brev till honom.

ANNONS

Brodern tipsade polisen som hittade Kaszynski i ett skjul i bergen i delstaten Montana 1996. Där hade han levt i total isolering sedan 1971, utan moderna bekvämligheter som el och rinnande vatten. I stugan hittades en färdig sprängladdning och material för att tillverka fler bomber.

Dödande pulverbrev

Bara tre år efter att domen mot Unabombaren fallit sändes nya brev som spred skräck i USA. Den här gången var det kuvert med antrax, mer känt som mjältbrand, som skickades till medier och politiker kort tid efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001.

Fem människor dödades och 17 blev sjuka, amerikanska postväsendet lamslogs nästan och vid ett tillfälle stängdes en byggnad tillhörande senaten.

Först sju år senare, 2008, stod polisen inför ett genombrott i utredningen. Spåren pekade på en 62-årig forskare som arbetade på ett statligt laboratorium för biologiska stridsmedel. Han begick självmord, strax innan justitiedepartementet skulle väcka åtal mot honom. Utredningen avslutades officiellt 2010.

Sprängde sig själv

I våras väcktes skräcken för brevbomber till liv igen i USA, sedan två personer dödats och flera skadats i en rad explosioner i Austin, Texas. Flera av sprängladdningarna var brevbomber medan en detonation utlöstes av en snubbeltråd.

De misstänkte gärningsmannen, en 23-åring, dog när han utlöste en sprängladdning i sin bil när polisen följde efter honom på motorvägen. Han efterlämnade en videoinspelning på sin telefon där han erkände bombdåden, men motivet är ännu höljt i dunkel.

ANNONS

TT

ANNONS