Klockan 05.18 svensk tid påbörjade den obemannade farkosten Juno sin inbromsning för att lägga sig i omloppsbana runt Jupiter. Ytterligare 35 minuter behövdes innan Nasa kunde bekräfta att manövern var framgångsrik.
-Ni har just lyckats med det svåraste som Nasa någonsin gjort, sade en av de huvudansvariga för projektet, Scott Bolton på forskningsinstitutet SWRI i San Antonio i Texas, i sin hyllning till kollegorna i Nasas kontrollrum i Pasadena i Kalifornien, där jubel utbröt när Juno hamnade rätt.
Den svenske astronauten Christer Fuglesang, nu forskare på KTH i Stockholm, håller inte helt med Scott Bolton.
-Det låter lite överdrivet. Det var kanske lite svårare att sätta människor på månen, säger han.
Mycket spännande
Samtidigt kallar Christer Fuglesang Junos uppdrag för "mycket spännande".
-Vi får lära oss mer om planeterna i solsystemet och ju mer vi lär oss om solsystemets andra planeter desto mer lär vi oss om jorden, säger han.
Nu väntar ett nära två år långt uppdrag där Juno ska utforska gasjättens atmosfär och den extremt starka strålning som bombarderar planetens poler.
Det är inte bara Nasa som intresserar sig för Jupiter och dess månar. Jan-Erik Wahlund är forskare på institutet för rymdfysik i Uppsala och leder ett av de projekt som ingår i den europeiska satsningen Jupiter icy moons explorer (Juice), som ska undersöka Jupiters månar.
Hur liv uppstår
Han säger att Juno, och utforskningen av Jupiter, kan leda till en ökad förståelse av hur liv uppstår i universum.
-Juno kommer att undersöka detaljerna i kemin hos molnmassorna i Jupiters atmosfär, och hur molnmassorna drivs. Man vill veta hur mycket strålning som bombarderar atmosfären, för den kan ge upphov till en miljö där mer komplexa organiska molekyler kan bildas. Det betyder att det kan finnas byggstenar för liv.
Förhoppningsvis kan det också kasta nytt ljus över hur vårt solsystem bildades.
-Jupiter och dess månar är som ett eget solsystem vilket gör att vi kan studera hur solsystem uppstår, säger Jan-Erik Wahlund.