Så fort man kliver av pendeltåget möts man av budskapet ”Nanterre ockuperat”. Spraymålad, orange text täcker det som ska visa en karta över det stora universitetsområdet som ligger precis väster om Paris.
Lite längre in på campus har studenter börjat samlas utanför en aula som bevakas av en handfull säkerhetsvakter. Stämningen är livlig och vid porten står 21-årige Victor Mendez med en megafon. Han kräver dels att universitetets ordförande ska avgå, dels att studenterna omedelbart ska få tillgång till byggnaden.
Aulan är en av universitetets få byggnader som inte är i händerna på studenterna. Resten har sedan i början av april ockuperats och barrikaderats med bord, stolar, bänkar och till och med soptunnor. Ett hundratal av universitetets 30000 studenter deltar aktivt i protesten. Här och var har det klottrats slagord som ”Nanterre brinner”.
Nytt antagningssystem
Situationen på Université Paris Nanterre är bara en i raden av ockupationer som spritt sig över Frankrike den senaste månaden. Från huvudstaden Paris till Montpellier i söder, Rouen i väster och Strasbourg i öster. Polisen har rapporterat om en handfull gripanden men avhysta studenter vittnar om vad de anser varit onödigt hård polisbrutalitet.
För exakt 50 år sedan, i maj 1968, gjorde studenter på Nanterre också uppror. Den gången spred sig protesterna, studenter drabbade samman med polis på Paris gator och stora delar av huvudstaden lamslogs av ockupationer.
Oroligheterna fick konsekvenser för hela Frankrike: Över tio miljoner människor gick ut i strejk och till sist tvingades president Charles de Gaulle utlysa nyval.
Missnöje med Macron
Även denna gång tar protesterna avstamp i missnöje med utbildningssystemet. Det handlar om president Emmanuel Macrons utbildningsreform om att bland annat införa ett nytt antagningssystem för universitet och högskolor. Det nya systemet innebär att studenter med sina baccalauréat-betyg – motsvarande gymnasiebetyg – som mått ska gallras ut under ansökningsprocessen i stället för som nu under utbildningens gång.
Det gamla systemet har under lång tid setts som den främsta orsaken till överfulla klassrum och skyhöga studieavhopp. Kritikerna anser att det nya urvalssystemet är orättvist, att dåliga betyg från grundskolan kan avgöra en ung människas hela framtid. Dessutom är det i Frankrike, till skillnad från i Sverige, ovanligt att man läser upp gymnasiebetyg eller omskolar sig i vuxen ålder.
Inställda tentor
Samlingen utanför aulan skingras och studenterna, som nu uppgår till nära ett tusental, beger sig till en annan aula. Det är examensmånad och studenterna ska hålla en informell omröstning för att avgöra om ockupationen ska fortstätta, trots att det innebär inställda eller uppskjutna tentor.
Charles, 21, som går andra året på ekonomi- och företagsledningsprogrammet, berättar att han ska rösta emot. Han har redan missat tre tentor och tycker att protesterna börjar få för stora konsekvenser.
- Många av oss har pluggat hårt hela året och de uppskjutna tentorna kan gå ut över vår sommarpraktik. Vissa kanske rent av förlorar sina platser, säger han.
Han tycker även att protesterna har börjat tappa fokus.
- Först handlade det om reformen, men nu är det lika mycket om arbetsmarknadsreformen och till och med Kurdistan, säger han irriterat.
23-åriga filosofistudenten Stan Bayallal är en av dem som aktivt deltar i ockupationen. Han anser att det just nu inte finns några andra medel att ta till.
- Jag själv är ett exempel på varför det nya systemet är orättvist. Jag hade aldrig blivit antagen till min utbildning om det hängt på mina avgångsbetyg. Men tack vare det gamla systemet fick jag en andra chans, säger han.
- Att ta bort sådana möjligheter är att döma underklassen till olärdhet, anser han.
Bord i solen
Utanför en av de blockerade byggnaderna sitter några lärare vid ett bord. Ett 30-tal studenter står tålmodigt i kö.
- Vi lämnar in hemtentan, förklarar 18-åriga Pauline Baron, som går på teaterlinjen, och visar upp en bunt handskrivna A4-ark.
- Dagen innan vi skulle ha tenta fick vi veta att den ställts in på grund av ockupationen och fick det här som uppgift i stället. Det var rätt surt. Jag kan inte säga att jag är så insatt, men jag tycker inte att det är okej att en minoritet studenter hindrar resten av oss att fullfölja våra studier. Det nya systemet stör mig inte på något sätt.
Hennes klasskamrat, 20-åriga Luisa Mejias, är av motsatt åsikt.
- Jag har en massa kompisar med dåliga avgångsbetyg som skulle ha fallit mellan stolarna med det nya systemet, säger hon.
Det har blivit tidig eftermiddag och det råder nu ett kontrollerat lugn över hela universitetsområdet. Omröstningen är avklarad, och med 1444 röster för, 351 emot och 12 nedlagda, har det precis beslutats att protesten i Nanterre ska fortsätta.
Bakgrund: Studentrevolten 1968
I maj 1968, för exakt 50 år sedan på just Nanterre-universitetet i Paris, startade en studentrevolt som blev ett symboliskt startskott för det som kallas 68-rörelsen.
Det som till en början var antiauktoritära studentprotester växte till en mer radikal vänsterrörelse, som efter en dryg vecka fick konsekvensen att över tio miljoner fransmän gick ut i strejk.
Strejkerna blev allt mindre efter löften om höjda löner. Men dåvarande president Charles de Gaulle hade tappat kontrollen över situationen – och över stora delar av centrala Paris, där allt större kvarter ockuperades – och tvingades till slut utlysa nyval.
Där fick Gaulles parti allt större stöd av det franska folket, medan vänstern tappade, men majrevolten anses ändå ha haft stor påverkan. Både i och utanför Frankrike blev det ett uppbrott med tidigare konventioner och traditionella auktoriteter.
Även Sverige var del av den bredare rörelsen. I början av maj utbröt våldsamma protester vid en Davis Cup-match i Båstad, där Sverige mötte apartheidstyrda Rhodesia (i dag Zimbabwe). I slutet av maj ockuperades kårhuset vid Stockholms universitet.
Fakta: Nationalencyklopedin
Fakta: Varför franska studenter protesterar
Studenterna protesterar mot den så kallade Vidal-lagen som antogs av överhuset den 15 februari i år.
Kärnan i lagen är att antagningssystemet för högskolor och universitet ska bytas ut. Enligt det gamla systemet kan franska studenter med godkända gymnasiebetyg (baccalauréat) ansöka till vilken utbildning på statliga universitet och högskolor som helst. Platserna delas ut genom ett slags utlottning, vilket har lett till överfulla klassrum. Studenterna gallras sedan ut under utbildningens gång. Denna gallringsprocess anses vara den främsta anledningen till att så många som 60 procent av franska studenter kuggas första året på högskolan eller universitetet varefter många av dem hoppar av.
Det nya antagningssystemet kallas i folkmun för ”la sélection”, eller ”urvalet”. Enligt den nya lagen ska studenterna bedömas efter sina betyg när de ansöker till ett universitet eller en högskola. Det ska också införas en begränsning på antalet platser varje utbildning kan erbjuda.
Kritiken handlar främst om att studenter "döms ut" innan de hunnit påbörja en utbildning. Elever som gått i exempelvis ansedda privatskolor eller vars föräldrar hade råd att betala privatlektioner anses gynnas av det nya systemet jämfört med dem som kommer från sämre ekonomiskt ställda förhållanden.
