Besökare i det tyska parlamentet håller upp affischer till stöd för erkännandet under dagens omröstning.
Besökare i det tyska parlamentet håller upp affischer till stöd för erkännandet under dagens omröstning.

Turkisk ilska över folkmordsbeslut

Turkiet rasar över att Tyskland erkänner massakrerna på armenier i Osmanska riket som ett folkmord. Turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan varnar för följderna. Men en svensk expert tror att beslutet ger presidenten ytterligare ett vapen i förhandlingar med EU.

ANNONS
|

- Han sätter ju hårt mot hårt i allt som har med EU att göra, och i och med det här flyktingavtalet (mellan Turkiet och EU) har han ju fått ett fantastiskt påtryckningsmedel. Så bra förhandlingssits har väl aldrig en turkisk regering eller president haft tidigare. Risken är väl att EU får krypa till korset på något område, säger Per Jönsson på Utrikespolitiska institutet.

ANNONS

EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans vill inte kommentera det tyska beslutet.

- Vad jag vill göra är att fortsätta mina konstruktiva samtal med turkiska myndigheter för att göra det avtal som vi har slutit till en framgång, och hittills – förra veckan och den här veckan – rör vi oss framåt, säger han till TT vid ett besök i Stockholm.

Kallar hem ambassadör

BBC News påpekar att beslutet fattas när Tyskland behöver Turkiets hjälp för att minska flyktingströmmen.

Förbundskansler Angela Merkel närvarade inte när förbundsdagens underhus godkände resolutionen där massakrerna på armenier beskrivs som ett folkmord. Men enligt bland andra nyhetsbyrån AFP står Merkel bakom beslutet, som omedelbart ledde till att Turkiet kallade hem sin Tysklandsambassadör för konsultationer och en strid ström av ilskna reaktioner från turkiska politiker.

"Det tyska parlamentets erkännande av 'förvrängda och ogrundade' anklagelser som 'folkmord' är ett historiskt misstag", skriver Numan Kurtulmus, talman i det turkiska parlamentet och vice premiärminister, på Twitter enligt AFP.

Allvarlig skada

Erdogan varnar för att relationen mellan länderna kommer att skadas allvarligt. Inför beslutet sade han att det rör sig om diplomatiska, ekonomiska, politiska, affärsmässiga och militära skador.

ANNONS

Omröstningen är symboliskt viktig eftersom det handlar om just Tyskland, ett land med starka historiska band med Turkiet, säger Afram Yakoub, ordförande i Assyriska riksförbundet.

- Turkiet kommer inte att bli ett demokratiskt pluralistiskt land om man inte gör upp med sin historia. Det verkar som att folk nu fått upp ögonen för de anti-demokratiska tendenserna i Turkiet, säger han till TT.

Fakta: Folkmordet i det Osmanska riket

Folkmordet i det Osmanska riket under första världskriget benämns ofta som Armeniska folkmordet eller, av framförallt assyrier och syrianer, som Seyfo.

De flesta som mördades, omkring en miljon människor, var armenier. Men även andra kristna minoriteter, som assyrier, syrianer, kaldéer och greker mördades.

Majoriteten av dem som överlevde folkmordet 1915–1923 flydde det Osmanska riket, som i stort sett tömdes på sin kristna befolkning.

Den 24 april 1915 beskrivs som folkmordets startdatum. Då deporterades, fängslades och mördades flera hundra armeniska politiska, intellektuella och religiösa ledare i den dåvarande huvudstaden Konstantinopel. Datumet högtidlighålls varje år.

Därefter inleddes tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. Hundratusentals människor dog av hunger och godtyckligt våld under påtvingade dödsmarscher genom ökenområden. Kvinnor våldtogs, fördes bort och såldes på slavmarknader eller tvångskonverterades till islam.

Källa: Forum för levande historia.

Fakta: Riksdagen har erkänt folkmordet

Fler än 20 länder, däribland Frankrike och Ryssland, har erkänt att massakrera på armenier var ett folkmord. Sveriges riksdag beslutade 2010 att erkänna massakrerna som ett folkmord, men regeringen – varken den dåvarande borgerliga eller den nuvarande rödgröna – har fattat det officiella beslut som krävs för ett erkännande.

Folkrättsexperten Pål Wrange har dock utrett frågan på uppdrag av regeringen, och den har överlämnats till UD. Enligt utrikesminister Margot Wallström visar den "tydligt på de olika frågornas komplexitet".

- Det är uppenbart för mig att dessa måste diskuteras och analyseras noga, sade Wallström nyligen i riksdagen. Hon lämnade däremot inget besked om vilket beslut regeringen kommer att fatta.

ANNONS