Det var på fredagen som Erdogan kommenterade den skandinaviska Nato-debatten, där han kallar Sverige för ”en fristad åt terroristgrupper”. Bland dessa grupper nämner hand det kurdiska arbetarpartiet, PKK, som är terroristklassat i Turkiet.
Som en av 30 medlemsländer i Nato har Turkiet möjligheten att ålägga veto vid en omröstning om nya medlemmar i organisationen.
Förra veckan var också Kroatiens president Zoran Milanovic ute och markerade att man inte heller tänker låta Finland och Sverige gå med.
– Som statschef och representant för Kroatien vid toppmötet kommer jag att lägga in mitt veto, om mötet hålls på den nivån, sade han onsdagen 4 maj.
För att en ansökan om Natomedlemskap ska gå igenom måste alla nuvarande Natoländer godkänna ansökan.
– Formellt sett så har Turkiet en möjlighet att stoppa ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap. Sedan är det inte säkert att vi ska tolka Erdogans uttalande i dag som att han absolut kommer stoppa Sverige och Finland från att gå med i Nato. Det skulle kunna vara en markering från Erdogan om att han vill få något i gengäld för att släppa in Sverige och Finland, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv socialdemokrat.
Vad skulle det kunna vara för något som han vill ha i gengäld?
– Dels skulle det kunna handla om den kurdiska frågan. Sverige stödjer ju till stor del den kurdiska frågan vilket inte ligger i Erdogans regims intresse. Men det skulle också kunna handla om ett internt spel inom Nato där han vill ha något i gengäld från andra Natoländer för att släppa in Sverige och Finland. Turkiet har också en närmare relation till Ryssland än vad de flesta andra Nato-länder har. Men det här visar att processen fram till ett medlemskap inte är enkel.
I samband med att Natofrågan har diskuterats i Sverige och Finland har det pratats om eventuella säkerhetsgarantier under tiden som en medlemsansökan behandlas. Ulf Bjereld menar att även om Sverige och Finland utlovas säkerhetsgarantier så är det inte garantier inte samma som skulle finnas vid ett Natomedlemskap.
– Det finns därför ett svenskt intresse av att övergångsperioden blir så kort som möjligt. Därför vill man att så få stater som möjligt lägger krokben för ett eventuellt medlemskap. Det ska väl förvisso mycket till om Turkiet ensam skulle försöka stoppa ett svenskt medlemskap men det är ju ett första krokben på vägen.
Vad är din linje i Natofrågan som socialdemokrat?
– Jag tycker framför allt att processen går för fort just nu. Skulle jag ta ställning i dag hade jag sagt nej men om det kan diskuteras under lugnare former är det absolut en öppen fråga.
Ann Linde: Har inte framfört ett sådant budskap direkt till Sverige
Sveriges utrikesminister Ann Linde skriver i en kommentar till GP att den turkiska regeringen inte framfört ett negativt budskap om ett svenskt Natomedlemskap direkt till Sverige. Hon skriver också att Turkiet inte heller framfört ett sådant budskap i det Nordatlantiska rådet som består av de 30 Nato-ländernas ambassadörer.
”Jag och min turkiske kollega träffades i förrgår då vi deltog i samma möte i Marrakech. Vi hade ett bilateralt möte för några veckor sedan och diskuterade då en eventuell svensk ansökan om Nato-medlemskap.
Min turkiske utrikesministerkollega, som jag har en väldigt bra och konstruktiv relation med, kommer till helgens informella Nato-utrikesministermöte i Berlin dit både Sverige och Finland har bjudits in.
Vi kommer då ha tillfälle att samtala med varandra om en eventuell svensk Nato-ansökan och jag hoppas att vi även fortsatt får positiva besked från alla de 30 Nato-länderna. Många av de 30 allierade har offentligt uttryckt mycket starkt stöd för Sverige och Finland”, skriver Ann Linde.
Erdogan says Scandinavia countries have become a safe haven for terrorism. “They are even members of the parliament in some countries,” he said.
— Ragıp Soylu (@ragipsoylu) May 13, 2022
“Sweden has become a home for PKK and other terror groups. We don’t view their NATO membership positively”pic.twitter.com/OqUMtZEPv2
