Efter alla hatfulla påhopp, lögner, hån, rasism, islamofobi och kvinnoförakt vill Donald Trump ena nationen och vara allas president. Utmaningarna är stora och det är tveksamt hur mycket av hans reformprogram som går att genomföra.
Försvar, utrikespolitik, Mexikanska muren och kongressen:
Trump vill storsatsa på försvaret, men inte ge sig in i nya militära operationer utomlands utom mot IS. Han vill ha ett isolationistiskt USA.
- Samtidigt ska han bomba skiten ur IS, som han uttrycker det. I övrigt har han inte åtagit några militära expeditioner. Vi vet inte vad vapensystemen han vill bygga ska användas till. Han talar om fred genom styrka. Ingen ska våga sticka upp. Vad gör han om någon ändå sticker upp? Det vet vi lika lite om som vilka som blir hans rådgivare. Det bekymrar mig, säger Jan Hallenberg, senior professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Trump är för försvarsalliansen Nato, men vill inte att USA ska stå för notan. Den som inte betalar tillräckligt får inte åtnjuta det kollektiva skyddet.
- Han ökar trycket mot de allierade för att öka försvarsutgifterna, och det gäller inte bara Nato, utan även Sverige och Finland, säger Jan Hallenberg.
Trump vill riva upp kärnenergiavtalet med Iran, och närma sig Rysslands president Vladimir Putin. Han vill också att USA och Ryssland agerar gemensamt mot IS.
- Ekvationen går inte ihop. Det blir en dragkamp inom den nya administrationen. Kan han fatta beslut om Ryssland över huvudet på Nato. Det finns många republikaner som vill riva upp Iranavtalet. Trump kommer att kräva att iranierna avstår från allt som kan hota USA eller USA:s intresse.
En president har stor makt, men stiftar inga lagar. I kongressen dominerar republikaner, men blir de lojala mot Trump?
- De kommer att sätta sig på tvären i ett antal frågor. Det blir strid om den mexikanska gränsmuren. Om mexikanerna inte betalar, vem ska då betala? Varför ska kongressen lägga ut 30 miljarder dollar på att bygga en jättemur. Men när det gäller klimatavtalet, skattesänkningar och Obamacare tror jag Trump kan nå enighet, säger Jan Hallenberg.
Ekonomi, klimatet och hälsa:
Trump vill sänka skatter, avreglera och skapa fler jobb än någon annan president, bland annat genom investeringar i infrastruktur.
- En ganska traditionell republikansk politik, starkt tillväxtorienterad. Han vill sänka både inkomstskatter och företagsskatter och minska skatten mest för de högavlönade, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
- Att han vill satsa stort på att rusta upp infrastrukturen, är en bra åtgärd, frågan är hur mycket han kan få igenom. Amerikanska staten behöver få in nya pengar genom att ge ut statsobligationer men vi har ju redan sett efter valet att de långa räntorna har stigit. Fortsätter det kan Trumps löften bli för dyra att genomföra, säger Robert Bergqvist.
På handelsområdet vill Trump omförhandla med grannländerna Kanada och Mexiko, dra sig ur Stillahavsavtalet TPP och det tänkta frihandelsavtalet med EU - TTIP.
- Han har en politisk majoritet i kongressen för att försöka skydda amerikanska företag och jobb genom att stoppa frihandel. Men kommer Kina att fortsätta köpa amerikanska statsobligationer, om de samtidigt inte längre får sälja varor till USA? Frihandeln är en förutsättning för att finansiera satsningar på till exempel infrastruktur, säger Robert Bergqvist.
Trump tror inte på växthuseffekten och vill att USA ska dra sig ur det globala klimatavtalet från Paris. Han vill i stället värna om landets kolindustri och utvinna mer olja och naturgas i USA.
- Jag ser honom som ett allvarligt hot i klimatfrågan, också ur ett ekonomiskt perspektiv. Utvecklingen i USA kommer tyvärr att gå långsammare under Trump, men den bakomliggande globala färdriktningen bort från fossilberoende är ändå tydlig, säger Robert Bergqvist.
På hälso- och sjukvårdsområdet har Trump lovat att riva upp demokraternas sjukförsäkringsreform, Obamacare.
- Jag tror nog ändå att Obamacare kommer att överleva i någon form, det vore ett för stort steg att backa ur en så stor reform. Istället kommer Trump att prioritera skattesänkningar och regeländringar som gynnar privata försäkringsformer, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
Papperslösa-invandrare och lag och rätt:
Trump vill ha en megamyndighet för att massdeportera illegala migranter. Cirka 11 miljoner papperslösa ska utvisas.
- Myndigheten kan han få igenom med hjälp av kongressen. Men verksamheten kommer att kosta mycket, så det kan bli strid om det. När de gäller de papperslösa handlar det om konstitutionella frågor – kan man behandla folk så? Massdeportationer kommer att ifrågasättas av människorättsaktivister och jurister. Det blir säkert en stor strid om detta, säger Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet
Trump vill ha ett tillfälligt inresestopp för muslimer och förbjuda invandring och viseringar från "vissa länder". Kommer muslimer att få tillträde till Trumps USA och hur reagerar den muslimska världen?
- Han har backat något, sedan han aviserade han totalstopp för alla muslimer. Nu är det riktat mot länder i Mellanösten där det finns terroristorganisationer som al-Qaida och IS. Vissa hävdar att detta är ett brott mot religionsfrihetsklausulen i författningen. Det skulle bli väldigt stor strid om han skulle försöka genomföra det, sedan blir det naturligtvis sämre relationer med de inblandade länderna, säger Erik Åsard.
Enligt Trump ska det vara lagligt att bära dolt vapen i alla delstater. Han vill också ha tuffare tag mot våldsbejakande kriminalitet och gängbrottslighet. Hur går det ihop?
- Det går inte ihop. Så är det med mycket av det han säger. Han har sagt i stort sett allt man kan säga både om att begränsa vapen, till att alla vapenregler är onödiga. Det är med honom i den frågan som många andra, munnen går – men litet består, säger Erik Åsard.
