Vita husets tidigare kommunikationschef Hope Hicks anländer till representanthuset för en utfrågning.
Vita husets tidigare kommunikationschef Hope Hicks anländer till representanthuset för en utfrågning.

Trumps exmedarbetare frustrerade utfrågare

Vita husets tidigare kommunikationschef Hope Hicks frågades ut i USA:s kongress på onsdagen. Demokraterna vill att hon ska svara på frågor om sex tillfällen där de misstänker att president Donald Trump kan ha brutit mot lagen – men de uppger att hon var väldigt korthuggen.

ANNONS
|

Hicks anlände till representanthusets demokratstyrda justitieutskott i sällskap av två personliga advokater. Även två advokater från Vita huset anslöt till utfrågningen. Enligt källor med insyn i processen har Trumps jurister hävdat immunitet för Hicks rörande hennes 14 månader som Trumps kommunikationschef. Vita husets ovilja att samarbeta med representanthusets utredningar fortsätter därmed.

Demokraterna vill veta mer om de betalningar som gått från Trump till två kvinnor som han sägs ha haft en relation med. De vill också få Hicks att berätta om fem tillfällen då Trump enligt Demokraterna misstänkt ha förhindrat rättvisans gång och som nämnts i den särskilde åklagaren Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning. Den färdigställdes i mars och undersökte rysk påverkan på valrörelsen 2016 och eventuella samrören mellan ryska företrädare och Trumps kampanj.

ANNONS

"Ytterligare obstruktioner"

Hicks nämns vid 183 tillfällen i Muellers rapport.

Men utskottets demokrater blev frustrerade på Hicks. Hon hade fått instruktion om att inte svara på en del av de grundläggande frågorna och som hon redan talat med Mueller om, säger demokratiska utskottsledamöter.

- Det är inte alls hjälpsamt. Det är ytterligare obstruktioner från Vita huset, säger den demokratiska ledamoten Veronica Escobar, som anser att ett riksrättsförfarande mot Trump ska inledas.

- Det är början av vad jag förmodar kommer att bli rättstvister, säger ledamoten David Cicilline, Demokraterna.

Instruerad att vägra

Demokraten Pramila Jayapal säger att advokaternas instruktioner helt styrde Hicks.

- Hon tilläts inte ens säga om hon berättade sanningen för Mueller.

ANNONS

I ett annat sammanhang sade Nancy Pelosi, representanthusets demokratiska talman, på onsdagen att riksrättsprocessen bör påbörjas om det finns grund för det.

Donald Trumps tidigare juridiske rådgivare Don McGahn dök i maj inte upp för att vittna i utskottet, sedan Trump instruerat honom att vägra.

Vill höra Mueller

Adam Schiff, demokratisk ordförande i representanthusets underrättelseutskott, är samtidigt frustrerad över att de inte lyckats få Mueller själv att komma och svara på frågor.

- Han måste vittna. Och han kan vittna självmant eller efter en stämning, men det måste ske, säger Schiff.

Han tillägger att en tvåårig utredning som följdes av en skriven rapport och ett uttalande som tog tio minuter att läsa upp utan möjlighet att ställa frågor inte ger tillfredsställande svar på de "många, många frågorna vi har".

- Tiden och tålamodet är på väg att ta slut, säger Schiff.

ANNONS
TT-Reuters

Bakgrund: Vad gäller rättsligt för USA:s president?

Hur lagförs en president som har gjort sig skyldig till brott? Juridiken är komplex, det enkla svaret lyder: det beror på vilket brott det handlar om.

Om det finns misstankar om att presidenten är skyldig till "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser" kan kongressens representanthus lägga fram riksrättsanklagelser i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. För att fatta ett sådant beslut krävs enkel majoritet i representanthuset (som har 435 ledamöter). För att döma och avsätta presidenten krävs att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för.

Om det gäller andra, mer "vanliga" brott framförs ofta att en sittande president inte kan åtalas för sådana, bland annat med hänvisning till en justitiedepartementsregel från 1973. Men det är en knivig fråga som inte prövats av Högsta domstolen. Många anser att det är just riksrätt som gäller för landets president, att övriga anklagelser får vänta tills efter mandatperioden. Andra understryker att i USA står ingen, inte ens presidenten, över lagen.

En fråga som har lyfts i USA med anledning av den särskilde åklagaren Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning är huruvida Mueller kan tänka sig att bestrida justitiedepartementsregeln. En annan förvisso hypotetisk fråga är om en amerikansk president har rätt att benåda sig själv, vilket Trump anser att han har.

Källor: CBS, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker, Uppsala universitet

ANNONS