Ett av Donald Trumps viktigaste vallöften var att skrota Obamacare. Ingen republikan röstade för reformen när den drevs igenom av Barack Obama. Nu tänker inte en enda demokrat rösta för Donald Trumps förslag.
Det innebär att sjukvården fortsätter att splittra efter partilinjen i USA. Men det är mer komplicerat än så. De republikaner som stretar emot - och inte vill rösta med majoriteten i partiet - gör det av olika skäl. Här finns de som har den grundläggande inställningen att staten inte ska lägga sig i utan att medborgarna istället själva fritt skall få bestämma. Dessa senatorer befinner sig ute på den ideologiska högerflanken. Men här finns också mer moderata senatorer som vill värna den offentligt finansierade Medicaid, för särskilt behövande, och som även kan tänka sig att bidrag till kvinnosjukvården Planned Parenthood (med preventivmedel och aborter som inslag) kan utbetalas.
Trump koncentrerar sig på nio senatorer. Flera av dem måste rösta ja till det nya förslaget för att lagen skall kunna antas. Republikanerna har majoritet i senaten med 52 platser mot demokraternas 46 (två är oberoende). Republikanerna har inte råd att förlora mer än två av sina egna för att få en enkel majoritet där vicepresidenten Mike Pence har utslagsröst.
Den republikanske majoritetsledaren Mitch McConell har överlagt med sina närmaste allierade under flera veckor sedan Donald Trumps förslag inte accepterades. Det har varit ett hysch - hysch som kritiserats av hans egna inom partiet. Alla vet att djävulen finns i detaljerna och det är omöjligt att gå igenom en komplicerad lagtext (där mycket utelämnas och sedan förs över till svårtolkade bilagor) under den korta tid som avsätts innan ärendet hamnar för omröstning i senaten.
22 miljoner amerikaner snart oförsäkrade
Senatens egen oberoende utredningsfunktion lade häromdagen fram en rapport där det framgick att 22 miljoner amerikaner inom kort kan stå helt oförsäkrade om Obamacare upphävs och ett nytt system lanseras.
– Det vore en katastrof för mig, säger Ken Latta som under en längre period var oförsäkrad innan han kunde teckna försäkring i Obamacare.
Latta lämnade ett fast jobb (där sjukvårdsförsäkring ingick) för att börja jobba som konsult så att han kunde ta hand om sin gamla sjukliga mamma i hemmet. Kostnaden för moderns försäkring och hans egen lägre inkomst innebar att han inte tyckte att han hade råd att försäkra sig.
– Det är ju så som det fungerar, säger Ken Latta. Man måste väga det ena mot det andra. Och här var det min egen försäkring som jag lade på is.
Efter moderns död röstades Obamacare igenom av demokraterna och Latta tillhörde dem som omedelbart tecknade en försäkring.
– Det var min smala lycka, säger han. Jag drabbades strax därefter av diabetes och hade inte klarat mig utan Obamacare.
Republikaner är emot förslaget
Den Latta är demokrat och har hela tiden varit för Obamacare. Men även bland de republikaner som obstruerar finns liknande tankegångar. Senatorn Shelley Moore Capito från West Virginia sätter sig på tvären eftersom Mediciad hotas i det förslag som inom kort ligger på bordet. Missbruk av receptbelagd medicin och annat drogmissbruk har ökat kraftigt i USA. West Virginia och Maine tillhör de delstater som har sett en dramatisk utveckling. Missbrukare hamnar lätt i en situation där de utförsäkras och där den statligt finansierade Medicaid är enda utvägen. Åtstramningen i den nya föreslagna sjukförsäkringen drabbar denna stora grupp hårt.
–Jag tänker inte svika dem, säger Moore Capito.
Shelley Moore Capito är en politisk veteran (tidigare kongressledamot, vann senatsvalet med största majoritet någonsin, fadern var tidigare guvernör) som just nu inte behöver tänka på sitt återval. Nästa gång för hennes del är 2020. Men många andra har en tuffare sits. Om drygt ett år är det mellanårsval. Sjukvården kan bli den fråga som fäller republikaner som kan få skulden för en förändring som ställer miljontals utan försäkring.