Tonläget mellan USA och Iran blir allt gällare.
Efter att Trump i en intervju med NBC News varnat Iran för att den amerikanska militären har förmågan att "utplåna" landet svarar Iran: En väpnad konflikt skulle få allvarliga konsekvenser för amerikanska intressen i regionen, enligt Abolfazi Shekarchi, brigadgeneral och talesperson för militärens generalstab.
- Att skjuta en enda kula mot Iran kommer att sätta USA:s och dess allierades intressen i brand, säger Shekarchi till den iranska nyhetsbyrån Tasnim.
Under en pressträff i Vita huset sade Donald Trump han kommer att införa ytterligare sanktioner mot Iran för att hindra regimen från att utveckla kärnvapen. Han tillade — som många gånger tidigare — att ett militärt ingripande mot Iran fortfarande är ett alternativ.
Drog tillbaka anfall
Den redan usla relationen mellan Iran och USA nådde en ny bottennivå i veckan, då Trump beordrade ett flyganfall mot iranska mål, bara för att kort senare dra tillbaka ordern, sedan han fått veta att uppskattningsvis 150 människor skulle dö i en sådan operation.
Attacken skulle vara en hämnd för den iranska nedskjutningen av en obemannad amerikansk drönare i ett område som Iran anser är iranskt och USA anser är internationellt luftrum.
Trump dementerar tidningen The New York Times uppgifter om att amerikanska stridsflygplan skulle ha varit i luften, beredda att anfalla mål i Iran.
- De skulle ha varit i luften ganska snart. Saker skulle ha hänt och vi skulle ha kommit till en punkt där det inte fanns någon återvändo, säger Trump till NBC News.
Iran måttligt intresserat
Den amerikanske presidenten säger också att han inte vill ha något krig, utan bjuder in ledare från Iran för att föra samtal om den spända situation som råder.
Iran tycks dock måttligt intresserat av den plötsliga inviten.
- Om fienden – särskilt USA och dess allierade i regionen – gör misstaget att skjuta på den krutdurk som amerikanska intressen vilar på kommer det att bli gnistan som tänder en brand i regionen, säger brigadgeneralen Abolfazi Shekarchi.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel uppger att relationen mellan USA och Iran kommer att diskuteras under G20-toppmötet i Japan nästa vecka. Hon säger att lösningen på situationen måste vara politisk.
Bakgrund: Upptrappning mellan USA och Iran
USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.
I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den överenskommelse om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ned sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.
Sedan dess har USA infört omfattande sanktioner mot Iran samt försökt sätta press på dess handelspartners.
Temperaturen steg ytterligare när USA i april terrorstämplade Irans revolutionsgarde, en parallellorganisation till landets armé.
I maj sade USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton att USA sett ett antal "oroande och eskalerande indikationer". Som svar skulle USA öka sin militära närvaro i Persiska viken för att "sända ett klart och tydligt budskap till den iranska regimen att alla angrepp på våra eller våra allierades intressen kommer att mötas med skoningslös kraft".
Den 12 maj saboterades fyra oljetankrar i Persiska viken. USA:s John Bolton lade skulden på Iran, som kategoriskt förnekade inblandning. Den 13 juni saboterades ytterligare två tankrar i Omanbukten. Återigen anklagade USA Iran, som återigen förnekade.
Trump har explicit sagt att han inte vill gå in i ett krig. Men vid sidan av vapenskramlet har även de verbala angreppen blivit allt mer hätska. I maj skrev Trump på Twitter: "Om Iran vill bråka så kommer det att bli det officiella slutet för Iran." I juni kallade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei Trump "inte värdig" att kommunicera med.
I torsdags beordrade Trump ett flyganfall mot iranska mål som svar på den iranska nedskjutningen av en obemannad amerikansk drönare. Innan attacken genomfördes drog han dock i bromsen, sedan han fått veta att omkring 150 personer skulle kunna dö.
Den senaste tidens upptrappning sker parallellt med att Iran och USA stöttar olika sidor i krigen i Syrien och Jemen, samt olika politiska läger i det instabila Irak.