Capitolium i Washington DC, där USA:s kongress har sitt säte.
Capitolium i Washington DC, där USA:s kongress har sitt säte.

Trump i fokus för haussat kongressval

Om fem månader går amerikanerna till valurnorna för ett kongressval som inte lär likna något annat. Det är inte omöjligt att president Donald Trumps parti Republikanerna lyckas behålla majoriteten i båda kamrarna – vilket vore en historisk skräll.

ANNONS
|

Det hör till vanligheterna att en nytillträdd presidents parti åker på pisk vid det första mellanårsvalet. Men nu står det och väger mellan republikansk och demokratisk majoritet i prognoserna inför både senats- och representanthusvalen.

- Demokraterna har en chans att ta hem representanthuset, men det blir inte lätt för dem, konstaterar Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

ANNONS

- Den stora valfrågan är Trump själv. I stort kommer valet att handla om vad väljarna tycker om sin president.

Starka känslor

I den frågan är amerikanerna starkt splittrade. Många demokrater TT talat med målar ut Trump som den värsta president USA haft. De beskriver en stark mobilisering inom det egna partiet och en våg av entusiasm vid politiska möten. Den tesen stärks av vårens primärval, där i synnerhet progressiva demokratiska kvinnor haft stora framgångar.

Internt inom Republikanska partiet går åsikterna isär. Ett stort antal väljare, i synnerhet på landsbygden, älskar sin president vars opinionssiffror stadigt gått uppåt efter årsskiftet. De gläds åt börsuppgångar och skattesänkningar och skyller den frispråkige presidentens grodor (till exempel när han uppges ha kallat Haiti, El Salvador och vissa afrikanska nationer för "skithålsländer") på vad de anser är partiska och oärliga medier.

Andra republikaner är mer tveksamma. De anser att Trump inte beter sig presidentlikt eller som en "sann" republikan. Flera partikamrater ställer inte upp på hans konfliktorienterade politik som bland annat resulterat i ett punkterat Iranavtal, fortsatta utfästelser om en gränsmur mot Mexiko och handelskonflikter med stora delar av världen. I synnerhet republikanska kongresspolitiker måste fundera igenom sin inställning till presidenten, och hur de ska svara på väljares frågor om den, inför höstens val.

ANNONS

- Trump har sagt att han tänker kampanja på många platser. Men han verkar inte inse att han är till belastning för vissa partikamrater och för dem kan det bli svårt att säga det till honom, säger Galdieri.

48 ställer inte upp

Tveksamheter kring Trump är sannolikt ett bidragande skäl till att hela 48 republikaner i representanthuset meddelat att de i år går i pension eller av andra skäl inte ställer upp för omval. Det gör att den kammaren, som tidigare ansågs ointaglig, ligger inom räckhåll för Demokraterna.

Vid mellanårsvalet står alla de 435 platserna i representanthuset på spel och en tredjedel av senatens 100 (dess ledamöter väljs "omlott" på sex år vardera). Trots att Republikanerna i nuläget bara har en plats övertag i senaten har det ändå ansetts svårt för Demokraterna att vinna där. Detta eftersom det mest är demokratiska senatorer som i år står inför omval, i flera fall från traditionellt konservativa delstater. Men i ljuset av att fem republikanska senatorer pensionerat sig eller av andra skäl slutat så står det opinionsmässigt och väger även inför det valet, enligt oberoende Real Clear Politics sammanställning.

ANNONS

En skräll

Det första mellanårsvalet efter att en ny president flyttat in i Vita huset brukar ses som en förtroendemätare av dennes ledarskap. I princip alla kongressval två år in i en ny presidents ämbetstid har slutat med rejäla nederlag för dennes parti. Ett undantag utgörs av valet 2002, då republikanen GeorgeW Bush var president, men då var USA fortfarande starkt präglat av terrordåden mot östkusten den 11 september året innan.

Om Donald Trumps Republikanerna skulle lyckas behålla majoriteten i kongressens båda kamrar den 6 november vore det därför en skräll. Trump själv ska ha sagt till rådgivare att han tror att det är fullt möjligt, enligt nyhetskanalen CNN. Samtidigt är fem månader lång tid i den politiska världen.

- Kommer folk att bry sig om (porrproducenten) Stormy Daniels anklagelser? Vad händer med Robert Muellers Rysslandsutredning? Det finns många oskrivna kort, säger Galdieri.

TT

Bakgrund: Opinionsläget och mellanårsvalet

Mellanårsvalet till kongressen äger rum den 6 november. Då ska alla 435 ledamöterna i representanthuset samt en tredjedel av senatens 100 ledamöter väljas om. I dag har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten.

I nuläget uppger 44 procent av amerikanerna att de stödjer Demokraterna inför kongressvalet medan 40,3 procent ställer sig bakom en Republikanerna, enligt en sammanställning av sex aktuella mätningar som Real Clear Politics låtit göra.

I realiteten spelar dock lokala frågor in när amerikanerna röstar i kongressvalet, så hur det kommer att gå i höst är svårt att förutse. I nuläget anses Demokraterna ha 44 och Republikanerna 48 förhållandevis säkra platser i senaten. När det gäller åtta platser står det och väger mellan partierna. Motsvarande siffror för representanthuset är 195 "säkra" demokratiska platser och 206 republikanska. I 34 fall står det och väger opinionsmässigt.

Amerikanerna hyser inte särskilt höga tankar om sina folkvalda. 15,1 procent tycker att kongressledamöterna gör ett bra jobb medan 73,7 procent är av motsatt åsikt.

President Donald Trumps förtroendesiffror har ökat sedan årsskiftet. I nuläget tycker 44 procent att han gör ett bra jobb, att jämföra med 37,2 procent i mitten av december.

Källa: Real Clear Politics

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

Ledamöterna i representanthuset väljs om vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Källa: Representanthuset och senaten

ANNONS