Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
USA:s president Donald Trump lämnar Vita huset för att hålla ett kampanjmöte i Michigan. Bild: Manuel Balce Ceneta/AP/TT

Trump höjer blicken efter riksrättsbeslut

Med riksrättsanklagelserna i ryggen kan USA:s president Donald Trump se fram emot en för honom smidig och med största sannolikt friande process i senaten – samt nästa års presidentval.
Trumps popularitet har legat stadigt på över 41 procent under hela riksrättsutredningen.

– Jag vet inte hur det är med er, men jag har kul. Jag är inte orolig, sade Trump till jublande anhängare i Michigan bara timmar efter det historiska beskedet att representanthuset röstat igenom riksrättsanklagelser mot honom.

– Om man inte har gjort något fel och sedan ställs inför riksrätt – det är något för historieböckerna.

Såväl politiska bedömare som Trumps återvalskampanj har gång på gång understrukit att riksrättsprocessen på sikt kan komma att gynna presidenten. USA är polariserat och de tv-sända riksrättsförhören har knappast fått Trumpväljare att ändra uppfattning. Snarare har deras sympatier för presidenten ökat och därmed beslutsamheten att rösta på honom i presidentvalet den 3 november.

Pengar strömmar in

Det är tydligt att Donald Trump själv har siktet inställt på presidentvalet. Det politiska massmötet i Michigan hade temat "Keep America Great" (ungefär behåll Amerika storslaget) – en kampanjslogan.

– Det var tre delstater som levererade segern till Trump vid valet 2016: Wisconsin, Michigan och Pennsylvania. Trumpkampanjen hoppas att riksrättsprocessen ska gjuta energi i vita väljare på landsbygden i de staterna, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa, på telefon till TT.

Om det var val i dag skulle det i stort bli dött lopp mellan Trump och de demokratiska aspiranterna Bernie Sanders, Elizabeth Warren och Pete Buttigieg, visar sammanställningar av opinionsmätningar som oberoende Real Clear Politics gjort. Exvicepresidenten Joe Biden har ett övertag på fyra procentenheter över Trump i undersökningarna – men då har Trumpkampanjen inte ens börjat slå på det stora maskineriet ännu.

Under året som gått har pengarna strömmat in till Donald Trumps återvalskampanj. Under tredje kvartalet samlade han och Republikanska partiet gemensamt in motsvarande 1,2 miljarder kronor. Det kan jämföras med de 240 miljoner kronor som Bernie Sanders fick in och de 180 miljoner som gavs till Pete Buttigieg, enligt uppgifter i bland andra tidningen The New York Times.

"Inga omständigheter"

Riksrättsbeslutet fattades under natten till torsdagen då representanthuset godkände anklagelsepunkter om maktmissbruk och försök att hindra kongressens arbete gentemot presidenten. Trump blir därmed den tredje presidenten i USA:s historia att ställas inför riksrätt. Först ut var demokraten Andrew Johnson 1868 och 1998 väcktes riksrättsanklagelser mot hans partikamrat Bill Clinton. Republikanen Richard Nixon hann avgå innan anklagelsepunkter mot honom med anledning av Watergateskandalen hade godkänts.

Ingen president har dock fällts och avsatts av senaten, som agerar domstol i riksrättsärenden. Och det är inte troligt att Trump blir den första. Detta eftersom hans parti Republikanerna har majoriteten i kammaren och att det krävs två tredjedelars majoritet för att fälla en president.

– Jag ser inga omständigheter under vilka Demokraterna skulle vinna 20 republikanska röster och kunna avsätta presidenten, säger Dennis Goldford.

Tv-sänd show?

Riksrättsprocessen tar nu jullov för att återuppstå i den betydligt mer Trumpvänliga senaten i januari. Men vad som egentligen ska ske där är redan föremål för hätska diskussioner. Den republikanske majoritetsledaren Mitch McConnell har antytt att han vill se en snabb process – möjligen en enkel omröstning som friar presidenten. Men den demokratiske minoritetsledaren Chuck Schumer vill att senaten genomför en ordentlig rättegång och hör vittnen. Det vill även representanthusets talman Nancy Pelosi som i nuläget säger att hon väntar med att skicka över riksrättsåtalet, eftersom hon vill försäkra sig om en "rättvis process" i senaten.

– Schumer och McConnell ska förhandla om hur det här ska genomföras. Något som kan komplicera det hela är att Trump, till skillnad från de republikanska senatorerna verkar vilja göra det hela till en tv-sänd realityshow, säger Dennis Goldford.

Tina Magnergård Bjers/TT

Representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi. Bild: USA:s representanthus tv-kanal/AP/TT
Representanthuset har röstat ja till att ställa USA:s president Donald Trump inför rätta. Bild: USA:s representanthus tv-kanal/AP/TT
USA:s president Donald Trump höll kampanjmöte i Michigan medan representanthuset röstade för att ställa honom inför riksrätt. Bild: Evan Vucci/AP/TT

USA:s kongress kan avsätta landets president genom ett riksrättsförfarande, om presidenten döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Representanthuset, underhuset, kan enligt grundlagen lägga fram formella riksrättsanklagelser mot presidenten. För att godkänna sådana krävs stöd från en enkel majoritet av de 435 ledamöterna.

För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för det.

Ingen president har blivit avsatt på det här sättet, men demokraterna Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset innan de friades av senaten. I Clintons fall handlade det om att han ljugit för kongressen om sin sexuella relation med Vita huspraktikanten Monica Lewinsky. Johnson hamnade i bråk med kongressen efter att bland annat ha lagt in sitt veto mot lagstiftning som skulle säkerställa vissa rättigheter för före detta slavar efter inbördeskriget.

Republikanen Donald Trump är den tredje presidenten som ställs inför riksrätt.

I republikanen Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Källor: History.com, The New York Times, USA:s senat Findlaw.com

Det demokratledda representanthusets utredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om "en tjänst". Före samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina.

Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som leder i mätningarna över vem demokratiska väljare vill se som Trumps motståndare i nästa års presidentval, och hans son Hunter Bidens arbete i Ukraina efter revolutionen där 2014.

Under tiden som vicepresident hade Joe Biden nära kontakt med Ukraina och krävde i ett läge att en riksåklagare skulle avgå för att han inte lyckats bättre i arbetet mot korruption. Riksåklagaren översåg även anklagelser mot delar av ledningen i ett ukrainskt gasbolag som Hunter Biden nyligen hade inträtt i styrelsen för.

Donald Trump och hans personliga advokat Rudy Giuliani har anklagat Joe Biden för att ha krävt att riksåklagaren skulle sluta, i syfte att skydda sonen. Joe Biden var dock långt ifrån ensam om att kräva riksåklagarens avgång – även EU, Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska aktivister anklagade honom för att bland annat ha dolt korruption och ansåg att han borde lämna jobbet, enligt nyhetsbyrån AFP. Det har inte kunnat beläggas rättsligt att Joe eller Hunter Biden agerat brottsligt i Ukraina.

Att be om en sådan tjänst som president Trump gjorde i samtalet anser vissa är maktmissbruk och ett brott mot bland annat USA:s stränga valfinansieringslagar. Representanthuset har under hösten undersökt om det utgör skäl för att ställa presidenten inför riksrätt och formulerat två anklagelsepunkter.