En syrisk pojke i rullstol väntar på besked om sin framtid i ett flyktingläger i Bar Elias i Libanon.
En syrisk pojke i rullstol väntar på besked om sin framtid i ett flyktingläger i Bar Elias i Libanon.

Trögt och skeptiskt om EU:s asylpolitik

Den akuta flyktingkrisen i EU krävde akuta åtgärder och en helt ny gemensam asylpolitik. Så sades det i alla fall. Två år senare har brådskan övergått i tröghet.

ANNONS
|

Gång på gång har EU-ledare och stats- och regeringschefer betonat vikten av att komma överens om nya gemensamma asylregler.

Lika mycket gång på gång har dock beslutsdatumet flyttats fram. Senast i december hette det att ledarna ska komma överens till sitt toppmöte i Bryssel i slutet av juni.

Men till enigheten är det fortfarande långt. I dagsläget finns inte mycket som tyder på att medlemsstaternas migrationsministrar ska kunna blåsa ut några kolossala mängder vit rök när de samlas till ett avgörande möte i Luxemburg den 4–5 juni.

"Stöter och blöter"

Framför allt råder oenighet kring förslaget om att ett obligatoriskt omfördelande till andra länder ska ske om något EU-land ställs inför ett stort asyltryck, liknande det som skedde i Grekland under sommaren och hösten 2015.

ANNONS

Svenska EU-parlamentsledamoten Cecilia Wikström (L), som är ansvarig för parlamentets behandling av frågan, för just nu diskussioner med ansvarig minister från EU:s nuvarande ordförandeland Bulgarien för att komma fram till någonting.

- Vi stöter och blöter det där fram- och baklänges och jag ska försöka få bort det värsta, säger Wikström i en pressträff med svenska journalister i Strasbourg, utan att vilja gå in på några detaljer.

Sju lagförslag

Omfördelningen ingår bland de totalt sju olika lagförslag som ingår i asylpaketet. Tanken är att allt ska tas samtidigt, vilket gör att inget är helt klart förrän allt är klart.

I många fall vill EU-parlamentet ha en öppnare asylpolitik än vad EU-kommissionen har föreslagit, vilket bäddar för ännu svårare förhandlingar när – och om – medlemsländerna väl kan enas om sin linje.

Fast även i parlamentet är oenigheten stor. När utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (Libe) på onsdagen spikade sin syn på gemensamma normer för hur asylmottagandet ska gå till kom besk kritik från både höger och vänster.

"Helt mot sunt förnuft", fnös sannfinländske ledamoten Jussi Halla-aho i ett uttalande för den EU-skeptiskt konservativa partigruppen ECR.

ANNONS

"Inget jag kan ställa upp på", skrev i sin tur svenska Malin Björk (V).

Papperstiger?

Cecilia Wikström är för sin del klart skeptisk till att det går att hitta en kompromiss kring omfördelningssystemet som även kan accepteras av exempelvis Ungerns invandringskritiske premiärminister Viktor Orbán.

Och skulle något hittas som Orbán accepterar är det minst lika tveksamt om det i sin tur kan accepteras av EU-parlamentet.

- Visst, rådet (EU:s medlemsländer) kan få ihop någonting, men då blir det ännu en papperstiger som aldrig kommer att förändra verkligheten på marken. Och då kommer vi aldrig att gå med på det, varnar Wikström.

Bryssel/Strasbourg, TT:s korrespondent

Fakta: EU:s nya asylsystem

Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas just nu av EU-länderna och EU-parlamentet:

  1. • förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan)
  2. • förslag om normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder
  3. • förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd
  4. • förslag om gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera
  5. • förslag om databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande
  6. • förslag om att skapa en gemensam asylbyrå
  7. • förslag om nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

EU-parlamentet har enats om sin linje i samtliga förslag. EU-länderna har för sin del ännu inte ännu slagit fast någon gemensam syn kring flera av de mer laddade förslagen – exempelvis Dublin-regler och uppehållstillstånd.

Fakta: Så beslutar EU

Olika frågor beslutas på olika sätt inom EU, beroende på ämne. Standardmodellen är ändå att EU:s medlemsländer och EU-parlamentet behöver komma överens om ett förslag från EU-kommissionen för att det ska bli verklighet.

EU-länderna samlar sig om sin åsikt i ministerrådet, där länderna har olika röststyrka beroende på folkmängd. Ofta – och framför allt i mer kontroversiella frågor – strävas ändå efter en så stor majoritet som möjligt, eller till och med enighet.

EU-parlamentet har ofta lättare att nå fram till sin åsikt, genom uppgörelser mellan de stora partigrupperna. I parlamentet finns också en större vana att låta även svåra frågor avgöras genom omröstning.

För det mesta krävs sedan långa och svåra kompromissdiskussioner, så kallade trilogförhandlingar, mellan det som medlemsländerna enats om och parlamentets linje. Det som parterna sedan enas om i trilogen måste därefter fastställas formellt av både ministerrådet och EU-parlamentet.

ANNONS