Tjeckien har inte råd att skämma ut sig ännu en gång, framhöll avgående premiärministern Mirek Topolanek. Han syftade på att regeringen avsattes mitt under pågående ordförandeskap i EU, vilket gjorde att landet tappade förtroende hos de andra medlemsstaterna.
I Tjeckien finns ett starkt motstånd mot EU:s nya fördrag, som enligt kritikerna banar väg för en mer överstatlig union.
I senatens debatt på onsdagen medgav Topolanek att det nya fördraget innehåller förändringar som försvagar unionens små medlemsländer. Exempel på det är att ländernas vetorätt tas bort på ytterligare områden.
- Jag godkänner inte fördraget med någon entusiasm men jag ser det som vårt pris för medlemskapet i denna klubb, sa Topolanek.
När det efter sex timmars debatt var dags för omröstning blev det ja från 54 av 79 närvarande ledamöter.
Senatens behandling föregicks redan i februari av ett godkännande i underhuset.
Bägge kamrarna har dock röstat igenom ett nationellt tillägg, som tvingar regeringen att be parlamentet godkänna varje åtgärd som flyttar makt till Bryssel.
Motståndare i Topolaneks eget konservativa parti har också antytt att de vill att landets författningsdomstol på nytt prövar om fördraget är förenligt med landets konstitution - den här gången ska fördraget granskas i dess helhet och inte i enskilda paragrafer som senast.
Tjeckien var det sista medlemsland som röstade om ett godkännande av EU-fördraget.
Men det betyder inte att fördraget är i hamn. I ytterligare tre länder är processen ännu inte slutförd.
Det gäller först och främst Irland, där en folkomröstning förra året gav en seger med 53,4 procent för nej-sidan. En ny omröstning är tänkt att hållas i höst. Flera mätningar visar att opinionen svängt. I den senaste, utförd i april, tänkte 54 procent rösta ja och 24 procent nej medan 22 procent inte hade någon åsikt.
Irland har fått löften från de andra medlemsländerna om garantier som innebär att inga beslut ska kunna påtvingas landet när det gäller neutralitet, skatter och "familjefrågor" - abort, dödshjälp och homoäktenskap.
Ett toppmöte med stats- och regeringscheferna i sommar är tänkt att ägnas åt uppgörelsen med Irland. Det är oklart om de förhandlingarna ska äga rum på ordinarie toppmöte i juni under tjeckisk ledning eller om det flyttas in i juli som ett extra toppmöte under Sveriges halvår som EU:s ordförandeland.
Vad EU-strategerna vill uppnå med en sådan förskjutning är att Tjeckiens EU-skeptiske president Vaclav Klaus inte får en central roll i förhandlingarna.
Klaus är motståndare till Lissabonfördraget och utgör även det sista hindret innan Tjeckiens godkännande är klart. Klaus måste underteckna fördraget och har i linje med likaledes skeptiske polske presidenten Lech Kaczynski förklarat att han inte sätter dit sitt namn förrän även irländarna sagt ja.
Bytet av regering i Tjeckien kan just göra att det blir president Klaus som får leda toppmötet i juni, vilket befaras stöka till förhandlingarna med Irland.
Den nya tjeckiska expertregeringen tillträder på fredag.
Avgående premiärministern Mirek Topolaneks sista insats som EU-ordförande blir att på torsdagen leda två toppmöten i Prag, det ena om sysselsättning och det andra om nya Östra partnerskapet mellan EU och Ukraina, Vitryssland, Moldavien, Georgien, Azerbajdzjan och Armenien.
Östra partnerskapet tillkom på gemensamt förslag från Sverige och Polen.
