Vid den USA-ledda invasionen i mars 2003 intog amerikanska förband snabbt huvudstaden Bagdad. Strax efteråt försvann den irakiske diktatorn Saddam Hussein för att åtta månader senare upptäckas - i en jordhåla. Det var utanför födelsestaden Tikrit.
Den 30 december 2006 avrättades den 69-årige Saddam genom hängning.
Slutet på hans blodbesudlade skräckregim och död kunde i bästa fall bana väg för försoning, ordning och reda; en demokratisk utveckling som gynnade alla medborgare.
Men tio år senare råder politiskt kaos. Motsättningarna är starka mellan olika politiska och religiösa grupper och fraktikoner, de flesta väpnade. Utländska miliser är aktiva på ett territorium som bara till namnet är irakiskt och i praktiken bortom Bagdads kontroll.
Dessutom pågår ett långt och blodigt krig mot IS, där slaget om staden Mosul kanske kan ta månader eller år att avgöra. Det sker till priset av ofattbart lidande för civila som inte kan fly eller hamnar i flyktingläger på obestämd tid.
Så frågan är motiverad: Var det bättre i Irak på Saddams tid, trots allt?
– Det går på ett ut, ungefär. En del problem har blivit värre, en del bättre. Den humanitära situationen är bättre, det är inte längre diktatur och folk är mycket friare, säger Per Jönsson, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Konflikten mellan kurder, sunniaraber och shiamuslimer är på sitt sätt som tidigare, fast omvänt, menar han.
– Nu är det shiamuslimerna som har ett slags majoritetsdiktatur och behandlar sunniaraberna på ett liknande sätt som den sunnidominerade Saddamregimen behandlade shiiterna. Shiitiska eliter bestämmer allt i Bagdad och gör inga eftergifter, säger Per Jönsson.
Sammantaget är det nog trots allt bättre idag än när Saddam Hussein regerade, bedömer han.
– Men ser man till den mänskliga kostnaden har en förfärlig mängd människoliv gått till spillo och det har varit ett lidande som definitivt inte blivit fallet om Saddam Hussein suttit kvar. Att störta hans regim har kostat väldigt mycket blod. Uppskattningarna om antalet döda varierar från några hundra tusen till en miljon, säger Per Jönsson.
Åren efter Saddam präglades av utbredd laglöshet, med mord, rån, våldtäkter och stölder.
– Kriminaliteten blev oändligt mycket större än under Saddamtiden, som stod för en hård diktatur som hade koll på allting. Gatorna var lugna även på nätterna i Bagdad och i Mosul. Jag vet att det finns irakier som tycker det var bättre på Saddams tid, men det finns givetvis väldigt många fler som är lättade över att han är borta, framför allt shiamuslimer.
På fem års sikt kommer Irak inte förändras på ett avgörande sätt till det bättre, bedömer Per Jönsson.
– På lite längre sikt kan jag tänka mig att det blir som jag tror det blir i Syrien, en frusen konflikt. Formellt bevaras kanske staten i förhållande kringliggande nationer, för de vill det. Men de olika landsändarna eller grupperingarna får ett långtgående självstyre
Shiamuslimerna styr sig själva, liksom definitivt kurderna. Det är mer osäkert med sunnimuslimerna, enligt Per Jönsson:
– Om de ska kunna lockas in i det politiska beslutsfattandet kräver det väldigt stora eftergifter från den shiadominerade Bagdadregimen. Det är inte särskilt troligt. Å andra sidan kanske de inte förmår att upprätta något självstyre. Det är stora motsättningarna också inom sunniarabiska klaner och stammar beroende på vilket förhållande de hade till Saddamregimen och har till IS.
Fakta: Konflikten i Irak
Efter Saddam Hussens fall växte ett väpnat motstånd mot ockupationen, framför allt inom resterna av Saddams upplösta parti och elitförband, samt extrema irakiska och utländska islamister.
Självmordsbombningar slog hårt mot civila. Den internationella terrorismen kom till.
Efter att landet återfick full suveränitet 2009 har våldet fortsatt. Konflikten mellan huvudgrupperna sunniaraber, shiaaraber och kurder är olöst.
2014 tog sunnitiska extremister från Islamiska staten, IS, kontroll över stora områden. Iraks existens som stat var hotad. USA ingrep än en gång militärt i Irak. I koalitionen ingår Sverige, som utbildar kurdiska soldater i Erbil.
Idag har IS förlorat mark i Irak men har slagit tillbaka genom terrorattentat i regeringskontrollerade områden och utomlands.
Källa: Säkerhetspolitik.se och GP
