- Vi kommer inte att skynda fram något beslut. Vi kommer att arbeta för att fatta rätt beslut för USA, förklarade USA:s utrikesminister Rex Tillerson för delegaterna i Arktiska rådet på torsdagen.
En knapp dag innan hade en slutdeklaration skrivits under efter det att rådets utrikesministrar anlänt till ministermötet i Fairbanks, Alaska, under natten till torsdagen, svensk tid. Undertecknandet ägde rum på en middag arrangerad av värdlandet USA med Tillerson som var värd.
- Det är en förvånansvärt bra deklaration, säger Andrés Jato, Sveriges ambassadör i Arktiska rådet.
Diplomatisk framgång
Han får delvis medhåll av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
- Diplomatiskt är deklarationen en framgång, säger han.
I deklarationen slås det bland annat fast att klimatförändringen i Arktis går dubbelt så snabbt som i resten av världen. Konsekvenserna av detta beskrivs som allvarliga och mätbara och medlemmarna i rådet uppmanas att börja leverera åtgärder i linje med Parisavtalet.
Men samtidigt är Rockström besviken över att den så kallade Swipa-rapporten som levererades inför mötet, och som förvisso antas i deklarationen, inte ledde till tydligare åtaganden redan nu.
I rapporten varnas för att det om 20 år kan vara isfritt i Norra ishavet och att notan för den globala uppvärmningen, till följd av dess katastrofala följder, kan bli ofattbara 800000 miljarder kronor. Rockström misstänker att Arktiska rådets tungviktare, USA och Ryssland, ligger bakom att deklarationen inte går längre med Swipa-rapporten som underlag.
Svenska diplomater kämpade in i det sista för att få med USA på att överhuvudtaget referera till Parisavtalet i deklarationen. Det fanns under förberedelserna även en fruktan för att USA skulle använda mötet som plattform för att deklarera att landet, med president Donald Trump, drar sig ur klimatavtalet från Paris från 2015.
Paradoxal fördel
Men nu försöker alltså Tillerson lugna delegaterna med att det inte är någon brådska. Och enligt Rockström har Tillerson, som rekryterades som Trumps utrikesminister från att ha varit högsta chef för oljejätten Exxon Mobil, med Fairbanks-deklarationen visat att han tar klimatförändringarna på allvar. Trots det lever Trumps vallöfte om att dra USA ur Parisavtalet kvar.
Trump ställde i tisdags in ett utlovat besked i frågan om Parisavtalet. Han uppges vilja avvakta G7-mötet senare i maj innan han sätter ned foten.
- Men det är paradoxalt nog ingen stor sak att USA lämnar Parisavtalet. Faktum är att det till och med kan vara en fördel, säger Rockström.
Han räknar med att USA med Trumps inställning i frågan skulle bromsa arbetet och att USA, när det står klart att resten av världen fortsätter mot fossilfritt och får alla ekonomiska och ekologiska fördelar som följer på det, hoppar ombord igen.
Fakta: Parisavtalet
Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.
Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018.
Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från år 2020.
Sedan tillräckligt många länder ratificerat avtalet, däribland USA, trädde det i kraft den 4 november 2016.
Fakta: Arktiska rådet
Arktiska rådet skapades av medlemsländernas miljöministrar 1987 och inleder sitt tionde ministermöte torsdagen den 11 maj. Mötet hålls i Fairbanks, Alaska, USA – samma delstat som president Donald Trump med ett dekret i april försöker öppna för mer olje- och gasexploatering.
Rådet har åtta permanenta medlemmar: Danmark (med Grönland och Färöarna), Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA. Därtill kommer tolv länder med observatörsstatus, där bland annat Kina, Indien, Japan och ledande EU-länder ingår.
Rådets största framgångar hittills är enligt bedömare två bindande samarbetsavtal om räddningstjänst respektive hantering av stora oljeläckor i Arktis. Rådets arbetsgrupper bedriver också arbete inom områden som biologisk mångfald, miljöövervakning, utveckling av klimatmodeller, skydd av havsmiljön och utfasning av miljögifter.
