Den tidigare prinsessan Ubolratana Rajakanyas kandidatur tillkännagavs på fredagen.
Den tidigare prinsessan Ubolratana Rajakanyas kandidatur tillkännagavs på fredagen.

Tidigare prinsessa vill leda Thailand

Popsångerska, skådespelare och tidigare Kalifornienbo. Den tidigare prinsessan Ubolratana Rajakanya har många strängar på sin lyra. Nu utmanar hon Thailands juntaledare – och siktar på premiärministerposten när landet går till val.

ANNONS
|

Enligt traditionen brukar kungligheter hålla sig borta från den thailändska politiken. Och det dröjde inte länge innan kung Maha Vajiralongkorn fördömde utspelet.

"Varje inblandning i politiken av en högt uppsatt medlem av kungahuset, oavsett hur, är en handling som går emot landets traditioner, sedvänjor och kultur, och är därmed att betrakta som extremt olämpligt", skriver kungen i ett uttalande.

Den nyblivna politikern är väldigt aktiv i sociala medier och på Instagram tackar hon för det stöd som har uttryckts för hennes kandidatur. Där skriver hon också att hon har avsagt sig sina kungliga titlar och inte har några privilegier som gör att hon står över andra thailändska medborgare.

ANNONS

Den tidigare prinsessan, vars fullständiga namn är Ubolratana Rajakanya Sirivadhana Barnavad, är syster till kung Maha Vajiralongkorn. Och hennes intåg i politiken ställer de tänkta huvudalternativen i valet den 24 mars på ända.

Juntaledare ställer upp

Hennes främsta motståndare, som också meddelade sin kandidatur på fredagen, är den sittande premiärministern och juntaledaren Prayut Chan-O-Cha.

Han sågs tidigare som den stora favoriten, men kan plötsligt ha fått mycket hårdare motstånd än vad han tänkt sig. Ett problem för juntaledaren är att regimen har gett sig själv rollen som monarkins beskyddare och fram tills nu har setts som det rojalistiska partiet. Den bilden kommer inte längre att fungera i valrörelsen.

Frågan är om han nu över huvud taget har någon chans att vinna.

- Bara själva idén om att Prayut inte skulle få stöd från kungahuset i valet skulle kunna leda till att han förlorar legitimitet, säger Paul Chambers, lektor vid Naresuan University i Phitsanulok, till nyhetsbyrån AFP.

Paiboon Nititawan, som leder det pro-militära Folkets reformparti, menar att prinsessans kandidatur kan bryta mot en lag som förhindrar politiska partier att utnyttja monarkin i valkampanjer. Han uppmanar valkommissionen att ogiltigförklara kandidaturen.

ANNONS

Ubolratana Rajakanya avsade sig officiellt sin kungliga titel 1972 i samband med att hon gifte sig med en amerikan och flyttade till Kalifornien. Men när äktenskapet sprack återvände hon till Thailand och togs emot med öppna armar av kungafamiljen.

Thai Raksa Chart-partiet, som Ubolratana Rajakanya kandiderar för, är lojalt med den nu landsflyktige tidigare premiärministern Thaksin Shinawatra. Hon har tidigare antytt sitt stöd för honom. Partiet är populärt på landsbygden, men går inte hem hos militären eller Bangkoks elit.

Framtiden osäker

Det återstår att se vilka effekter Ubolratana Rajakanyas kandidatur kan få för det politiska landskapet i Thailand. Tekniskt sett omfattas hon enligt analytiker inte av lagarna om majestätsbrott – men med tanke på den djupa respekten för kungligheter kan hon mycket väl komma att slippa undan hård granskning.

En del bedömare väljer att lyfta att Thaksin Shinawatra i och med sina band till ex-prinsessan lyckats genomföra en skicklig politisk manöver.

Den 67-åriga ex-prinsessan är mycket känd i Thailand, inte bara som medlem av kungahuset. Hon har haft flera roller i thailändska filmer, uppträtt på scen och engagerat sig i en antidrogkampanj.

Valet är det första i Thailand sedan militärkuppen 2014. Militärjuntan har skjutit upp valplanerna flera gånger.

TT

Fakta: Ubolratana Rajakanya

Ubolratana Rajakanya föddes i Schweiz 1951, där hennes far kung Bhumibol Adulyadej, studerade. Senare samma år flyttar familjen tillbaka till Thailand. Året därpå föds hennes bror, den nuvarande kungen Maha Vajiralongkorn.

I slutet av 1960-talet flyttar Ubolratana Rajakanya till USA för att studera vid universitetet Massachusetts Institute of Technology. 1972 gifter hon sig med kurskamraten Peter Jensen och bestämmer sig för att stanna i USA. Giftermålet innebär att hon måste avsäga sig sin kungatitel.

Efter att ha endast ha gjort sporadiska besök i sitt hemland börjar hon dyka upp mer frekvent i Thailand i början av 1990-talet. Hon återfår inte sina fulla privilegier som kunglighet, men behandlas som en fullvärdig prinsessa.

1992 startar hon en stiftelse för att hjälpa barn som blivit föräldralösa till följd hiv-relaterade sjukdomar. Efter att ha skilt sig från sin make flyttar Ubolratana tillbaka till Thailand 2001. Sju år senare gör hon debut på vita duken i "Where the miracle happens", där hon spelar huvudrollen. Filmen bygger på en roman som hon själv har skrivit.

2016 dör kung Bhumibol Adulyadej och Ubolratana Rajakanyas bror tar över tronen. Under sorgeperioden utbyter hon förtroliga meddelanden med Thaksin Shinawatras dotter i sociala medier. Under fotbolls-VM i Ryssland 2018 syns hon på läktaren tillsammans med Thaksin Shinawatra och flera andra personer med politiskt inflytande i Thailand.

Källa: Reuters

Fakta: Militärjuntan i Thailand

Militären tog makten i Thailand i en kupp den 22 maj 2014, efter mer än ett halvårs våldsamma protester i landet. Premiärministern Yingluck Shinawatra avsattes och senaten upplöstes.

Samtidigt infördes ett strikt förbud mot politiska aktiviteter. Shinawatras bror, Thaksin Shinawatra, har även han varit premiärminister i landet, men avsattes 2006 och har gått i landsflykt för att undslippa fängelse.

Landet har sedan kuppen 2014 styrts av juntan NCPO (Nationella rådet för fred och ordning) med generalen Prayut Chan-O-Cha i spetsen. Juntan tog kontroll över landets etermediebolag, införde nya lagar som kringskar grundläggande rättigheter och fick bland annat stöd från den dåvarande kungen Bhumibol Adulyadej.

Ett år senare infördes en lag som gav en stor del av den verkställande makten i Thailand till Prayut Chan-O-Cha, som dessutom erhöll immunitet. I och med den fick säkerhetsstyrkorna också lov att fängsla människor utan rättslig prövning. Mängder av människor har fängslats, försvunnit eller lever i exil.

ANNONS