NU: Ett år har gått. För många går livet ändå vidare. Här har det stannat upp. Nelly Fleurs har varit stängt sedan beskedet om Gilles Leclercs död.
Bilder: GP
DÅ: Militärer stod utposterade utanför Notre Dame-katedralen, en av de mest kända turistmagneterna i den mest besökta turiststaden, i det mest besökta turistlandet. Fortfarande promenerade utländska turister runt på platsen utanför, men många beskrev en oro och vilja att styra om sina resor.
NU: Militärerna står inte längre på vakt framför katedralen och en stadig ström av turister går genom dess inre. Men strömmen har minskat. Enligt nyhetssajten France 24 sjönk antalet besökt till landet med 15 procent under första halvåret 2016, jämfört med samma period 2015.
DÅ: Bland alla tusentals blommor och ljus låg meddelanden om sorg, men också kärlek, samhörighet och stolthet. Fransmän med olika bakgrund och religion sörjde sida vid sida de över 130 människor som fått sätta livet till, också dem med olika bakgrunder och religioner.
NU: Fortfarande betonas vikten av att hålla samman. Samtidigt vittnar många om en ökande klyfta mellan dem som upplevs som helfranska och dem som på något sätt kan betraktas som muslimer. En utveckling påhejad av få men med goda förutsättningar att växa i oro och misstänksamhet.
DÅ: Under lugnet bubblade rädslan, ny och skälvande. Ett skrik och det värdiga lugnet var borta. Skräcken sköt som ett spjut genom folkmassan. Folk rusade, snubblade, slängde vad de hade för händerna och sökte skydd. På ett par sekunder var platsen tömd. Bara polisen kvar.
NU: Om någon fortfarande är rädd nu, så är det mediernas fel, säger en ung kvinna. Hon är en av alla dem vi pratar med som vittnar om att den direkta rädslan har lagt sig. Att det skett en tillvänjning, som förvandlat skräck till en ökad vaksamhet, men som man inte låter påverka vardagen – för hur skulle man då kunna leva vidare.
DÅ: Natten efter terroristerna slagit till införde president Francois Hollande undantagstillstånd med ökade befogenheter för myndigheter att ingripa för att bevara säkerheten. En journalist vi pratade med beskrev hur han för första gången i sitt liv fick se vanliga fransmän omfamna poliser.
NU: Om någon fortfarande är rädd nu, så är det mediernas fel, säger en ung kvinna. Hon är en av alla dem vi pratar med som vittnar om att den direkta rädslan har lagt sig. Att det skett en tillvänjning, som förvandlat skräck till en ökad vaksamhet, men som man inte låter påverka vardagen – för hur skulle man då kunna leva vidare.
DÅ: Avspärrningsbanden hade satts upp drygt hundra meter från den attackerade nattklubben Bataclan, där närmare 90 människor dödades i ett våldsamt gisslandrama. Utanför banden lade människor ner blommor och tände ljus, och många var beredda att dela sina tankar med oss.
NU: Fortfarande pratar många gärna om det som hänt och vad som blivit. Men det finns också en trötthet. Kafé Kikafam ligger granne med Bataclan. Ägaren var på plats den kvällen, men vill hålla minnena för sig själv. Livet måste gå vidare och att ständigt förknippas med ond bråd död hjälper inte till.
DÅ: Fem dagar efter attentaten hamnade allt fokus på förorten Saint-Denis, där några av terroristerna hade förskansat sig i en nedgången lägenhet. Militär och polis fyllde gatorna och medieuppbådet växte utanför avspärrningarna.
NU: Det är sömnigt utanför rådhuset och idag kan man promenera runt ganska länge utan att få syn på en enda polis. Men de är där. En man hävdar att det bara är för syns skull; "Alla vet att de inte kan göra något". Samtidigt är säkerhetsfrågorna en av de mest debatterade frågorna inför presidentvalet i vår.
DÅ: Invånare i Saint-Denis, där närmare 20 procent har nordafrikansk bakgrund, togs på sängen när polis och militär fyllde centrum den där morgonen. Somliga kom inte ut andra inte in genom avspärrningarna, till jobb, skolor eller hem. Undran blandades med nyfikenhet och oro.
NU: Invånarna i förorten vill helst slippa kopplas ihop med det som hände för ett år sedan. En ung man med tunisisk bakgrund säger att det är svårt, när media inte berättar om de verkliga problemen, fattigdom och arbetslöshet, utan väljer att fokusera på terror och islam.
DÅ: Avspärrat, tömt och stängt. Terrordåden försatte Paris i ett chocktillstånd och jakten på gärningsmännen styrde vardagen. Ett par månader efter polisinsatsen mot Saint-Denis såldes Le Kiosque, ett av de små ställena på det stora torg som stängdes av helt under raiden.
NU: Le Kiosques nye ägare säger att affärerna går bra. "Vi har haft det värre", säger två män på uteserveringen om situationen i dagens Frankrike. De är från Algeriet och säger att Europa fortfarande befinner sig långt ifrån de fasor som är vardag i många andra länder.
DÅ: Mitt under en manifestation för familjen, får Alexandra Le Trionnaire veta att hennes bror Gilles Leclerc har identifierats som ett av dödsoffren efter gisslandramat i konsertlokalen Bataclan.
NU: Ett år har gått. För många går livet ändå vidare. Här har det stannat upp. Nelly Fleurs har varit stängt sedan beskedet om Gilles Leclercs död.
Bilder: GP
Bilder: GP
1/19

Terrorattackerna i Paris: Minut för minut

130 människor dog i en serie attentat i Paris den 13 november förra året. Här är händelseförloppet minut för minut.

ANNONS
|

21:20

En självmordsbombare utlöser sitt bälte nära Stade de France, i förorten Saint-Denis. Gärningsmannen och en förbipasserande dör.

21:25

I korsningen mellan rue Bichat och rue Alibert attackerar beväpnade män uteserveringarna på "Le Carillon" och "Petit Cambodge". 15 dör och 10 skadas svårt.

21:30

Utanför Stade de France utlöser ytterligare en självmordsbombare sitt bälte. Bara gärningsmannen dör.

21:32

På rue de la Fontaine-au-Roi skjuter gärningsmän med automatvapen mot baren "A La Bonne Bière". Fem personer dödas och åtta skadas svårt.

21:36

Tungt beväpnade män skjuter mot La Belle Équipes uteservering på rue de Charonne. 19 människor dödas och nio skadas svårt.

21:40

En självmordsbombare utlöser sitt bälte inne i restaurangen Le Comptoir på boulevard Voltaire. Gärningsmannen dör och en person skadas svårt.

ANNONS

21:40

Flera män går in i konsertlokalen Bataclan under pågående konsert med rockbandet Eagels of Death Metal. Gärningsmännen skjuter urskiljningslöst in bland publiken, som hålls gisslan under nästan tre timmar. 89 personer dödas och många hundra skadas.

21:53

En tredje självmordsbombare utlöser sitt bälte nära Stade de France. Bara gärningsmannen dör.

23.00

Franske presidenten François Hollande deklarerar undantagstillstånd i landet.

00:20

Säkerhetsstyrkor går in i Bataclan för att försöka befria gisslan. Tre gärningsmän dör, en blir skjuten, de andra spränger sig själva till döds.

Efterspelet

Islamiska staten har tagit på sig terrorattackerna som skedde i Paris den 13 november. 130 människor dödades och flera hundra skadades.Attacken ska ha utförts av tre olika terroristceller som sannolikt var koordinerade.

De flesta av gärningsmän dödades vid attentaten. Den franska medborgaren Ismaël Omar Mostefaï, 29, år, sprängde sig själv på Bataclan. Ahmed Almuhamad, 25 år, sprängde sig själv vid arenan Stade de France.Ibrahim Abdeslam, 31 år, sprängde sig själv vid en självmordsattack på restaurang Le Comptoir Voltaire.

Abdel Hamid Abaaoud, 27, tros ha varit hjärnan bakom attackerna. Han uppgesha dött av skador i samband med att en kvinna utlöste en bomb i en lägenhet i Saint-Denis som omringats av polisen.

Salah Abdeslam, 26, jagadesinternationellt efter att polisen gått ut med hans namn och bild. Beskrivs som farlig och tros ha varit delaktig i terrordåden i Paris. Några månader senare greps han i stadsdelen Molenbeek i Bryssel.

ANNONS
GP
GP
ANNONS