Syriens president Bashar al-Assad lyssnar till sin ryske motsvarighet Vladimir Putin under ett möte i Damaskus i januari.
Syriens president Bashar al-Assad lyssnar till sin ryske motsvarighet Vladimir Putin under ett möte i Damaskus i januari. Bild: Alexei Nikolsky/AP/TT

Syrisk affärsman trotsar regimens avgångskrav

Den mäktige syriske affärsmannen Rami Makhlouf, som kommit på kant med president Bashar al-Assad, uppger att regimen kräver att han lämnar sin ledande post i telekombolaget Syriatel. Men det tänker han inte göra, säger han i ett videoinspelat uttalande.

ANNONS

Ett kollapsat Syriatel, som är en viktig inkomstkälla för regimen, skulle innebära ett katastrofalt slag mot ekonomin, säger Makhlouf.

– De har sagt att jag har till söndag på mig att lyda, annars kommer företaget att konfiskeras och dess tillfångar frysas, säger Makhlouf utan att precisera om han syftar på i dag, eller nästa söndag.

– Ni håller, i och med detta, på att förstöra den syriska ekonomin.

Makhlouf, som är al-Assads kusin, anses i väst ha spelat en viktig roll för att finansiera regimens militära maskineri sedan inbördeskriget började. Makhlouf, som även äger verksamheter inom olje- och fastighetsbranschen, anses också länge ha ingått i presidentens innersta krets av förtrogna.

ANNONS

Men den senaste tiden har relationen kärvat betänkligt. I februari kom uppgifter om att affärsmannen fått sina tillgångar frysta sedan regimen anklagat honom för korruption och senare uppgav han att flera anställda inom hans olika verksamheter gripits. Han ska också ha krävts på stora skatteinbetalningar i vad som tycks vara ett sätt för al-Assad att driva in pengar till den svårt ekonomiskt pressade regimen.

Rami Makhlouf, syrisk affärsman och kusin till president Bashar al-Assad, under invigningen för ett nytt hotell i Damaskus i april 2010. Arkivbild.
Rami Makhlouf, syrisk affärsman och kusin till president Bashar al-Assad, under invigningen för ett nytt hotell i Damaskus i april 2010. Arkivbild. Bild: AP/TT

Före kriget hade Syrien en relativt mångsidig ekonomi med ett välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar samt starka traditioner inom handel och affärsliv.

Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försöken att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären.

Sedan krigsutbrottet 2011 har ekonomin försämrats kraftigt då landets två viktigaste inkomstkällor – oljeexport och turism – har sinat. Handeln med omvärlden har skurits av och Syrien utsatts för sanktioner.

Nu lever mer än 83 procent av befolkningen i Syrien under fattigdomsgränsen, enligt FN. 2018 klassificerade Världsbanken Syrien som ett låginkomstland, i stället för som tidigare ett lägre medelinkomstland.

Källa: UI/Landguiden

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS