Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Syriens president tar sin kusins pengar

Syriens regering har beordrat att affärsmannen Rami Makhloufs tillgångar ska beslagtas, enligt dokument som Reuters tagit del av.
Makhlouf – en av landets rikaste män och kusin till presidenten – säger att beslutet är olagligt.

I dokumentet, som datumstämplades på tisdagen och skrevs under av finansministern, hävdas att beslutet handlar om att säkra tillgångar som Makhloufs telekomföretag Syriatel är skyldigt myndigheterna. Ett annat dokument slår fast att Makhlouf inte får göra affärer med staten under de kommande fem åren.

"Det stämmer inte"

Enligt regeringen är Syriatel skyldigt staten motsvarande omkring 750 miljoner kronor. Men Makhlouf skriver i ett inlägg på Facebook att beslutet att beslagta tillgångarna inte har stöd i lagen.

"Allt detta med ursäkten att vi inte har gått med på att betala summan. Som ni vet, det stämmer inte", skriver Makhlouf och fortsätter sitt resonemang med att regeringen "vill ha företaget och det enda som de är ute efter är att kontrollera det".

Pengar till regimen

Makhlouf, som är president Bashar al-Assads kusin, anses i väst ha spelat en viktig roll för att finansiera regimens militära maskineri sedan kriget i landet bröt ut 2011, och är föremål för sanktioner från USA och EU. Makhlouf, som även äger verksamheter inom olje- och fastighetsbranschen, anses också länge ha ingått i presidentens innersta krets av förtrogna.

Men den senaste tiden har relationen kärvat betänkligt. I februari kom uppgifter om att affärsmannen fått sina tillgångar frysta sedan regimen anklagat honom för korruption, och senare uppgav han att flera anställda inom hans olika verksamheter gripits. Makhlouf ska också ha krävts på stora skatteinbetalningar i vad som tycks vara ett sätt för al-Assad att driva in pengar till den svårt ekonomiskt pressade regimen.

Rami Makhlouf, en av Syriens rikaste män. Landets regering har beslutat att hans tillgångar ska beslagtas. Bild från 2010. Bild: STR/AP/TT
Rami Makhlouf, en av Syriens rikaste män. Landets regering har beslutat att hans tillgångar ska beslagtas. Bild från 2010. Bild: STR/AP/TT

Före kriget hade Syrien en relativt mångsidig ekonomi med ett välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar samt starka traditioner inom handel och affärsliv.

Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försöken att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären.

Sedan krigsutbrottet 2011 har ekonomin försämrats kraftigt då landets två viktigaste inkomstkällor – oljeexport och turism – har sinat. Handeln med omvärlden har skurits av och Syrien utsatts för sanktioner.

Nu lever mer än 83 procent av befolkningen i Syrien under fattigdomsgränsen enligt FN. 2018 klassificerade Världsbanken Syrien som ett låginkomstland, i stället för som tidigare ett lägre medelinkomstland.

Källa: UI/Landguiden