FN:s generalsekreterare António Guterres informerade rådet om flyktingkrisen i Burma. Över en halv miljon människor ur den muslimska minoritetsgruppen rohingya har flytt från Burmas militär och det kan bli en kvarts miljon fler om situationen inte förbättras, varnade han.
- Det var en beskrivning av det fruktansvärda våld som de här människorna har vittnat om. Bara det stora antalet människor som flyr är skrämmande. Vi pratar om två tredjedelar av rohingyabefolkningen i Myanmar, säger Sveriges representant Olof Skoog efter mötet.
"Något att dölja"
Sverige är sedan årsskiftet ett av 15 länder som sitter i säkerhetsrådet. Torsdagens möte var det första öppna möte i säkerhetsrådet sedan 2009 där Burma togs upp. Guterres kallade situationen i Burma för världens just nu snabbast växande flyktingkris, "en humanitär och mänsklig mardröm", skriver AFP.
Skoog trycker särskilt på att FN måste få tillträde till alla områden Burma. Myndigheterna i landet har stoppat FN:s första besök i delstaten Rakhine.
- Det är djupt bekymmersamt. Det visar att man har något att dölja och det är oacceptabelt för det finns massa människor kvar som behöver hjälp. Det vilar på staten att hjälpa dem, säger han.
- Vi vet ju inte vad som sker eftersom vi inte får tillträde. Enligt militären upphörde den militära kampanjen den 5 september, men folk fortsätter att fly så det är ju uppenbart att det inte verkar stämma.
Olika bedömning
Några sanktioner har inte diskuterats under mötet. Det är inte första prioritet, enligt Skoog. Inte heller har rådet kommit med ett gemensamt uttalande. Säkerhetsrådets medlemmar har inte riktigt samma bedömning av situationen.
- Alla är bekymrade Och det är därför länder som Kina och Ryssland går med på ett möte. Men hos vissa länder, som Kina och Ryssland, finns en större förståelse för Myanmars tolkning, att militären för en kamp mot terrorister, säger Skoog.
Kina, en av rådets fem permanenta medlemmar, har vägrat att lägga sig i Burmas interna angelägenheter, skriver AFP. Burma är en nära allierad till Kina.
Burma kan även benämnas Myanmar.
Bakgrund: Förföljd minoritet
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", de lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army), som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti. Hittills beräknar FN att över en halv miljon människor har flytt.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera.
