Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Demonstranter utanför parlamentet i London vid tisdagens omröstningar.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sveriges EU-minister undrar vad britterna vill

Premiärminister Theresa May fick en instruktion av brittiska parlamentet att återvända till Bryssel och omförhandla brexitavtalet – som EU säger inte kan omförhandlas. EU-minister Hans Dahlgren (S) är inte klokare än någon annan när det gäller vad britterna egentligen vill.

- Det kan jag inte svara på. Vi måste fråga vad det här alternativa arrangemanget är. Jag tror att bollen fortfarande ligger i London, säger han till TT efter omröstningen i brittiska parlamentet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Parlamentet sade på tisdagskvällen ja till ändringsförslaget med röstsiffrorna 317–301. Nu ställs krav på Theresa May att ersätta den omdiskuterade nödlösningen om Nordirland med ett "alternativt arrangemang".

Men samtidigt har EU-källor sagt att Bryssel inte kan acceptera en sådan lösning. Inte heller Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på brittisk politik, tror att EU kommer gå med på någon egentlig omförhandling.

- Det vore osannolikt. Man ska aldrig underskatta en förhandlares förmåga att hitta en kreativ formulering som kanske ger något till alla parter, men jag har väldigt svårt att se vad det skulle kunna vara, säger han.

"Inte omförhandlingsbart"

Hans Dahlgren är inne på samma spår.

- Det här avtalet är inte omförhandlingsbart.

TT: Men tror du britterna vet vad ett alternativt arrangemang är – eller är det bara luft?

- Jag vet inte. Det måste de säga själva, svarar han.

Risk för konflikt

Dahlgren pekar också på risken för att den gamla konflikten i Nordirland blossar upp igen om det blir en hård brexit med en tydligare gräns mellan Nordirland och Irland.

Vad som nu väntar är svårt att sia om. Det troligaste alternativet, anser Nicholas Aylott, är att de mest hårdföra brexitörerna på Konservativa paritets högerflank till sist väljer att gå med på ett mjukare utträde. Detta resonemang bygger han bland annat på att det brittiska underhuset under kvällen även röstade för ett förslag om att inte acceptera en avtalslös brexit.

- Det signalerar att det finns en majoritet i parlamentet för att förhindra en avtalslös brexit. Och om de hårda brexitanhängarna tar emot den här signalen och gör kalkylen att det finns en risk för att det blir en försenad brexit eller ingen brexit alls, kan det eventuellt bli de som till sist viker ner sig. Men oavsett vem som backar kommer det att ske i sista minuten, säger Nicholas Aylott.