Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn i New York som Joan Ruth Bader. Hon tog examen från det ansedda Cornelluniversitetet i mitten av 1950-talet men studerade även vid prestigeuniversiteten Harvard och Columbia och har varit professor vid flera olika lärosäten.
Under tiden på Cornell träffade hon Martin D Ginsburg, som senare blev skattejurist. Paret gifte sig och fick en dotter och en son.
Under sin juridiska karriär har Ruth Bader Ginsburg ofta varit en av få kvinnor i mansdominerade omgivningar. Hon har bland annat kämpat för kvinnors rättigheter och jämställdhet och har ansetts haft liberala ståndpunkter.
Hon började i Högsta domstolen i augusti 1993 efter att ha nominerats av den demokratiske presidenten Bill Clinton. Hon var andra kvinna efter Sandra Day O'Connor att ta plats i domstolen och den första judiska kvinnan.
Hedersdoktor i Lund
Ruth Bader Ginsburg har också svenska anknytningar. Sedan 1969 var hon hedersdoktor vid Lunds universitet och skrev tillsammans med juristen Anders Bruzelius i Lund en bok i början av 1960-talet om svensk processrätt.
När hon utsågs 1993 hade Bader Ginsburg och den då pensionerade lagmannen Bruzelius samarbetat i omkring 30 år och han sade till TT:
– Den mest begåvade kvinna som jag mött, och med en otrolig charm.
Bruzelius och Bader Ginsburg gjorde även en översättning av den svenska rättegångsbalken till engelska, som kom ut i USA 1968.
Enligt Bruzelius lärde sig Bader Ginsburg svenska och hade "en fantastisk språkkänsla".
Hennes begåvning togs inte tillvara under den tid Ronald Reagan och George H W Bush var USA:s presidenter, enligt Bruzelius.
– Ruth Bader Ginsburg är radikal, men på ett vettigt sätt. Jag har alltid trott att hon skulle sluta som ledamot av HD, sade han 1993.
Feministisk förkämpe
Ruth Bader Ginsburg kommer att bli ihågkommen för sina 27 år i högsta domstolen, där hon var med om att rösta igenom viktiga domar som säkrade rättigheter för kvinnor och homosexuella.
Men hennes arbete för kvinnors rättigheter sträcker sig lång bak i tiden.
Redan från sin karriärs början på 1960-talet möttes hon av skeptiska män som inte trodde att hon skulle klara av arbetet som jurist, vilket hon har sagt var en morot. 1972 var hon en av grundarna av kvinnorättsorganisationen ACLU’s women’s rights project och under de närmaste åren därpå drev hon sex mål om könsdiskriminering till Högsta domstolen.
Populärkulturell ikon
Ruth Bader Ginsburg har de senaste decennierna blivit en feministisk ikon och är som person mycket mer känd än vad medlemmarna i Högsta domstolen normalt är.
Hennes ansikte pryder T-shirts och muggar, halloweendräkter i hennes avbild är populära i USA och hon fick smeknamnet "The Notorious RBG", en anspelning på rapparen "Notorious BIG".
– Folk frågar mig om jag inte känner mig obekväm med att ha ett smeknamn som påminner om Notorious BIG. Men varför skulle jag det? Vi har mycket gemensamt, sade domaren 2018 och konstaterade att de båda kom från Brooklyn i New York.
Hon har även varit en återkommande figur i sketchprogrammet "Saturday Night Live" och en tecknad Ginsburg har dykt upp i tv-serien "Simpsons". 2018 blev hon är föremål för två filmer, den Oscarsnominerade dokumentären "RBG" och spelfilmen "En kvinna bland män" ("On the basis of sex"), där Felicity Jones spelar en ung Bader Ginsburg.
Bader Ginsburg har flera gånger genom åren behandlats för olika former av cancer. Förra året framkom det att hon genomgått en strålbehandling för en cancertumör i bukspottskörteln. Hon friskförklarades senare men meddelade i juli att cancern i bukspottskörteln var tillbaka och att hon behandlades med cellgifter.
