Fonden heter på engelska Education Cannot Wait, ECW. Svenska Yasmine Sherif är precis hemkommen till New York efter ännu en resa till Afghanistan. Hon ledde en FN-delegation om fem kvinnor för möte med talibanernas ledning, biståndsorganisationer och unga afghanska kvinnor i skolor.
– I och med regimskiftet i Kabul var det viktigt för oss att åka ut så fort som möjligt och markera att FN står för flickors rättigheter att utbilda sig, för tonårstjejers rätt att gå i gymnasieskola. Vi kan inte bara ha män som talar med talibanerna. Vi måste visa hur det är i världen utanför och får inte vara rädda, säger Yasmine Sherif.
Med en bakgrund som människorättsjurist har hon arbetat i Afghanistan, även under den förra talibanregimen. Nu träffade hon den manliga ministern för utbildning i talibanregeringen och personal i ministeriet.
Markerade flickors rätt till utbildning
– Vi togs emot respektfullt och artigt. Jag framförde ett starkt ställningstagande för flickors rätt till utbildning. De lyssnade och uppgav att de utvecklar en plan för flickors utbildning på gymnasier och högre nivåer. Vi gjorde klart att planen inte kan vänta.
Förutom möten med generalsekreterarens representant, FN-organ som Unicef och UNHCR, organisationer som Rädda Barnen och Svenska Afghanistankommittén besökte de en flickskola i Kabul tillsammans med talibanerna.
– Vi kunde tala fritt. Jag träffade den kvinnliga läkaren på skolan, de kvinnliga administratörerna och de kvinnliga lärarna. Unga flickor stod upp i klassrummen och sa att de vill att deras systrar ska få gå tillbaka till gymnasieskolan. Det är ett annorlunda Afghanistan än den första gången talibanerna kom, säger Yasmine Sherif.
Även om det finns hopp är intrycken från resan alarmerande, tycker hon. Fattigdomen är större än hon någonsin upplevt och samhället är enligt många hon talade med på väg att kollapsa.
– Innan talibanerna tog över bestod 45 procent av landets BNP av bidrag. 75 procent av utgifterna för grundläggande samhällsservice kom från bidragsgivare. Allt är fruset nu. Det finns inga pengar som cirkulerar i landet längre. Enligt FN-uppgift är 19 av landets 38 miljoner invånare nu på svältgränsen och de vet inte varifrån de ska få nästa mål mat, säger Yasmine Sherif.
Ytterligare miljoner afghaner riskerar svält
Kommer det inte in pengar nu kommer ytterligare fyra miljoner afghaner att riskera svält, säger hon.
– Det är en otrolig fattigdom och covidsmittan är utbredd. De har varit i krig i fyrtio år och vuxna och barn har fått lida. De har fötts i krig, levt i krig och dött i krig. Tre av fyra afghaner bor ute på landsbygden i bergsområden med knapp tillgång till elektricitet och värme och utan hälsovård. När vintern kommer kan det blir 20 minusgrader. Om vi inte agerar kommer befolkningen att strypas.
Yasmine Sherif menar att det finns vägar att nå ut med biståndspengar och humanitär hjälp utan att det hamnar i talibanernas händer.
– Vi kan genom FN betala direkt till FN-organ, Svenska Afghanistankommittén och andra i ett koordinerat program. Intressant är att talibanernas de facto-regering uppgav att de inte behöver pengarna, att bidrag kan gå direkt till civilsamhället. De har ett tryck på sig att ge afghanerna grundläggande service som utbildning, mat och hälsovård. Folket förväntar sig det.
Om omvärlden inte kan hjälpa till med akuta behov är de senaste tjugo årens utveckling i landet förlorade, menar Yasmine Sherif.
Grundskolan har öppnat både för pojkar och flickor, säger hon:
– De här skolorna stängdes redan 2020–21 när pandemin bröt ut och innan talibanerna kom. Så det händer positiva saker hela tiden.
”Afghanska kvinnor har alltid varit tuffa”
Många flickor är rädda för för sin utbildning, att de inte ska få gå tillbaka till gymnasiet. Men det finns flickor som har fått göra det i norra och södra Afghanistan tack vare Svenska Afghanistankommittén och förhandlingar på lokal nivå.
– Det jag kan säga att de kvinnor och flickor vi mötte var starka. De lever under krävande omständigheter och har alltid varit tuffa. De gör sina röster hörda och demonstrerar. Det är väldigt annorlunda än när talibanerna hade makten första gången. Sedan vet vi inte om de håller sina löften. Det måste vi vara uppmärksamma på.
