Det var en ödesmättad stämning i FN:s säkerhetsråd i New York när Hans Blix den 14 mars 2003 redovisade sin rapport om påstådda massförstörelsevapen i Irak. USA:s president George W Bush motiverade ett amerikanskt anfall med just de vapnen. Blix var chef för FN-organet UNMOVIC som hade till uppgift att leta upp de vapen som kunde finnas kvar sedan det tidigare organet UNSCOM, under Rolf Ekéus ledning, under nio år genomfört en omfattande nedmontering.
– Jag och mina medarbetare hade gjort omkring 700 inspektioner på platser i Irak och bland dem fanns ett 30-tal som vi uppmanats av USA att undersöka, säger Hans Blix.
Det som hittades var av mindre betydelse och Hans Blix kunde inför säkerhetsrådet meddela att de vapen som USA motiverade en invasion med inte fanns i Irak.
– Men det var tydligt att USA hade bestämt sig för att invadera Irak oberoende av vad jag rapporterade, framhåller Blix. Jag har senare insett att det inte handlade om vapnen utan om en hämndaktion för terrordåden den 11 september 2001.
Redan mobiliserat
Den första vedergällningen för de dåden skedde direkt mot Afghanistan där hjärnan bakom terrorn, Usama bin Ladin, fått en fristad. Men tongivande inom den amerikanska administrationen – vicepresident Dick Cheney, försvarsminister Donald Rumsfeld och biträdande försvarsminister Paul Wolfowitz – ansåg att det också fanns en koppling till Irak, vilket inte var belagt. För dem handlade det om ett "krig mot terrorismen" trots att den officiella motiveringen var massförstörelsevapen.
Hans Blix påpekar att USA redan hade mobiliserat 250 000 man med utrustning för ett krig där de kunde mötas av kemiska vapen. Att vänta med en invasion fanns inte i planeringen, soldaternas kläder var olämpliga för strider i temperaturer mellan 30 – 40 grader längre fram under året.
– Min och UNMOVICS uppgift var att iaktta, undersöka och rapportera fakta. Det gjorde vi. Men vi kunde inte förhindra kriget, säger Blix.
USA och Storbritannien – där premiärminister Tony Blair valde att stå på USA:s sida – ignorerade den rapport som Blix lade fram och missbedömde dessutom hela den strategiska situationen.
Hans Blix ser konsekvenserna av kriget – inte minst med IS framväxt – som djupt sorglig för det irakiska folket.
”Lyssna på Rolf”
Rolf Ekéus fick FN-uppdraget att bygga upp UNSCOM och genomföra inspektioner och nedmontera Iraks massförstörelsevapen efter Gulfkriget 1991. USA ledde Gulfkriget, under FN-mandat, och drev ut Irak som invaderat grannlandet Kuwait.
– Vi genomförde vårt uppdrag och det fanns inga massförstörelsevapen kvar när vi avslutade arbetet, före millennieskiftet, säger Ekéus.
Det var ett tufft och riskfyllt jobb när massförstörelsevapen letades upp och förstördes medan Irak kunde behålla sina konventionella vapen. George Bush (den äldre) följde FN- beslutet att endast befria Kuwait och stod emot påtryckningarna från amerikanska nykonservativa , "Neocons", att fortsätta in i Irak och skapa en " regimförändring" genom att avsätta Iraks ledare Saddam Hussein.
– Jag fick senare ett personligt brev från George Bush där han tackade mig för min insats i Irak, säger Ekéus. Vid en privat middag, där sonen George W var med, uppmanade pappan sin son att "lyssna på Rolf". Då var George W Bush guvernör i Texas.
Att George W Bush senare valde att lyssna på de som ville invadera Irak – på helt felaktiga grunder om massförstörelsevapen – ser Ekéus som djupt olyckligt.
– Det irakiska folket lider svårt och hela den säkerhetspolitiska situationen i regionen har dessutom drabbats. Till det kommer IS framväxt med den fruktansvärda terrorn.
Utrikesministerns djupa ånger
Jan Eliasson var ambassadör i Washington vid invasionen och anser också att USA:s motiv snarare var kampen mot terrorismen än att få bort massförstörelsevapen som man tvekade om huruvida de över huvud taget fanns.
– Utrikesminister Colin Powell sade ju senare att han ångrade att han ställt upp bakom invasionen och kallade det för sitt största misstag, påpekar Eliasson. Hans Blix är fullständigt okorrumperad och att hans rapport ifrågasattes var förfärligt.
Eliasson påminner om att USA fick starkt stöd efter terrordåden den 11 september även för vedergällningen mot Afghanistan.
– Men när man inte hittade Al-Qaida-ledare där vändes blickarna mot Irak. Det var ett stort misstag liksom upplösningen av Saddam Husseins Baathparti som innebar att läkare, rektorer, lärare och många andra ställdes på gatan utan lön. IS föddes bland annat ur den situationen.
I dag finns det en allmän bedömning i USA att Irakkriget inte bara inleddes på felaktiga grunder utan att det dessutom förorsakade en ansträngd situation både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt. George W Bush erkände dessutom själv ett par år efter invasionen att det inte fanns några massförstörelsevapen i Irak.
Ett ”ärvt” krig
Vid ett seminarium på tankesmedjan American Enterrpise Institute i Washington inför tjugoårsdagen av invasionen tog Charles Duelfer just upp det bristfälliga amerikanska underlaget från underrättelsetjänsten. Duelfer arbetade tillsammans med Ekéus på UNSCOM och upprörs fortfarande av att det omfattande jobb som lades ned för att nedmontera Iraks massförstörelsevapen ignorerades till förmån för felaktiga rapporter om att dessa vapen skulle finnas kvar.
Kenneth M Pollack arbetade inom Clinton-administrationen på 90-talet under Bill Clintons åtta år mellan far och son Bush på presidentposten. Han påpekar att Clinton "ärvde" Irak från Bush den äldre men valde att engagera sig i Mellanösterndiplomatin mellan Israel och den palestinska ledningen i stället.
Stephen Rademaker, som arbetade i Bush den äldres administration, påpekar att terrordåden den 11 september 2001 gav George W Bush stor frihet i utrikes- och säkerhetspolitiken. Det ledde i sin tur till att invasionen i Irak 2003 blev verklighet, efter att under många år ha ansetts som utesluten.
LÄS MER:Nyhetsanalys: Så började tjugo år av krig och osäkerhet
LÄS MER:Saddam Husseins gamla lyxyacht är nu en turistattraktion
LÄS MER:Hoppet lever i Mosul 20 år sedan USA invaderade Irak
