Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Svenskägda Stena Impero. Arkivbild. Bild: Stena Bulk via AP/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Svenska redare oroade av Irans agerande

Redarföreningen Svensk sjöfart följer oroat utvecklingen i Persiska viken, där svenskägda Stena Impero beslagtagits av Iran.
Det är ett hot mot frihandeln, säger vd Rikard Engström.

Branschorganisationen har varit i kontakt med svenska rederiet Stena Bulk, som äger den brittiskflaggade oljetankern, och följer myndigheternas arbete med att få Iran att släppa besättningen och fartyget.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

-Vi har ett gemensamt mål. Att det ska lösa sig för de ombordanställda, så att de känner sig trygga och säkra, och att myndigheter ska samverka i större utsträckning internationellt, så att vi får en säkrare handel, säger Rikard Engström.

Han ser besättningen och rederiet som offer i ett politiskt spel. Situationen riskerar att påverka hela branschen:

-Orosmoln som det här gör att man är mer beredd, mer försiktig, att man saktar ner logistiken, får mer kostnader. På lite längre sikt kan orosmomenten leda till att man inte trafikerar på det sätt man gör i dagsläget. Det är ett hot mot frihandeln att man inte kan åka fritt på internationellt vatten, så som man gjort här, säger Rikard Engström.

TT: Vad bör svenska regeringen göra?

-Man måste samverka på internationell nivå. Det här är inte ett svenskt problem, utan ett internationellt problem, säger Rikard Engström.

Carl V Andersson/TT

USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren ayatolla Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.

I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den internationella överenskommelsen om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ned sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.

12 maj: Fyra oljetankrar saboteras i Persiska viken. USA:s John Bolton lägger skulden på Iran, som kategoriskt förnekar inblandning.

13 juni: Ytterligare två tankrar saboteras i Omanbukten. Återigen anklagar USA Iran, som även denna gång nekar.

20 juni: Irans revolutionsgarde skjuter ner en amerikansk drönare som enligt Iran befunnit sig över iranskt territorium. USA hävdar att den befann sig i internationellt luftrum vid nedskjutningen.

4 juli: Den iranska supertankern Grace 1 stoppas av den brittiska marinen och polisen i Gibraltar med 2,1 miljoner fat olja ombord. Den misstänks ha varit på väg till Syrien med olja i strid med EU:s sanktioner.

11 juli: Tre till fem iranska fartyg närmar sig enligt den brittiska regeringen tankern British Heritage och försöker få den att ankra i iranskt vatten. Iran nekar till anklagelserna.

18 juli: Irans revolutionsgarde beslagtar det Panamaflaggade fartyget Riah som enligt revolutionsgardet smugglat bränsle i Persiska viken.

18 juli: USA skjuter enligt president Donald Trump ned en iransk drönare i Hormuzsundet. Irans vice utrikesminister Seyed Abbas Araghchi säger i ett uttalande att ingen iransk drönare har blivit nerskjuten.

19 juli: Iranska revolutionsgardet beslagtar den brittiskflaggade svenskägda tankern Stena Impero.

19 juli: Beväpnade män bordar den brittiskägda Liberiaflaggade tankern Mesdar. Tankern tillåts senare fortsätta sin färd.

Runt 100 fartyg i den svenska handelsflottan är svenskflaggade, alltså registrerade i Sverige.

Ytterligare cirka 250 fartyg är utlandsflaggade, men ägs av svenska rederier som bedriver internationell gods- och passagerartrafik.

Med flaggningen följer de regler och villkor, kring exempelvis skatter, som gäller i det land som fartyget är registrerat.

Källa: Branschorganisationen Svensk sjöfart