Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/7

Svårt att fälla Trump i riksrätten – republikanerna som röstade mot Trump

Det mesta talar för att Donald Trump inte fälls i riksrätten. Men det är inte skuldfrågan som republikanerna fokuserar på. Försvaret är istället att en tidigare president inte kan åtalas.

Riksrätten är nu överlämnad från representanthuset till senaten som inlett formaliteterna. Men innan åtalet började behandlas krävde republikanen Rand Paul att det skulle ogillas. Paul hävdade att konstitutionen inte ger möjlighet att ställa en före detta president inför riksrätt och citerade några paragrafer. Den demokratiske majoritetsledaren Chuck Schumer hänvisade till några andra delar av konstitutionen och sade att riksrätten inte bara är möjlig utan nödvändig.

När voteringen därefter genomfördes visade det sig att fem republikaner röstade med demokraterna. Resultatet blev 55 mot 45 vilket betyder att riksrätten genomförs.

De fem som bröt med majoriteten i det republikanska partiet är:

• Lisa Murkowski från Alaska

• Susan Collins från Maine

• Mitt Romney från Utah

• Ben Sasse från Nebraska

• Patrick Toomey från Pennsylvania

Alla fem har även tidigare kritiserat Donald Trump, men vid den förra riksrätten för ett år sedan var det bara Mitt Romney som röstade för en fällande dom.

Denna gång var det sagt att den republikanska partipiskan inte skulle vina och minoritetsledaren Mitch McConnell har påpekat att varje senator måste rösta efter sitt samvete. Men trycket var ändå hårt att inte ge vika från den gemensamma hållningen.

Eftersom motståndet mot riksrätten var formulerat som att det strider mot konstitutionen finns i praktiken inget utrymme för att ytterligare republikaner – förutom de fem – senare skall rösta för en fällande dom mot den tidigare presidenten. Det krävs två tredjedels majoritet – vilket innebär att 17 republikaner röstar med demokraterna – för att fälla.

LÄS MER: Här är bilderna från stormningen

Republikanernas argument

Det är nu tydligt vilken strategi som majoriteten av de republikanska senatorerna bestämt sig för i riksrätten. Donald Trumps agerande försvaras inte direkt utan andra argument används istället.

• Det må ha varit klandervärt av Donald Trump att uppvigla mobben som stormade Kapitolium men konstitutionen medger inte att en tidigare president ställs inför riksrätt.

• Riksrätt mot Donald Trump innebär att nationen ytterligare splittras i en tid då det krävs enighet.

• Demokraterna drivs av rent partipolitiska intressen.

LÄS MER: Ottawa vill bli av med Trumps gata

Demokraternas argument

De demokratiska senatorerna har motsatt inriktning.

• Konstitutionen ger möjligheten att ställa en tidigare president inför riksrätt. När representanthuset fattade beslutet om åtal var Trump fortfarande president. Att låta en president slippa ansvar av skälet att han hunnit avgå betyder att det är fritt fram att agera brottsligt.

• USA är splittrat och den nye presidenten Joe Biden har manat till enighet. Men det betyder inte att brott inte skall beivras.

• Både republikanska och demokratiska ledamöter av representanthuset och senaten är offer för och vittnen till stormningen av kongressen. De har därför gemensamt intresse av att Donald Trump skall hållas ansvarig för uppviglingen.

LÄS MER: Giuliani stämd – Masstämningar kan vänta många amerikaner

Försvarets argument

En rad procedurfrågor hanteras den närmaste tiden och den 8-9 mars kommer processen igång. Senator Lindsey Graham – som är en gammal trogen Trumpallierad – hjälper den förre presidenten att bygga upp ett advokatteam. Graham är från South Carolina och två advokater från delstaten kommer därifrån. Ytterligare advokater väntas delta. Försvaret ser ut att ha tre punkter klara.

• Riksrätten strider mot konstitutionen eftersom Trump inte längre är president.

• Åtalet om anstiftan till upplopp är grundlöst eftersom Trump inte uppmanat till attacken.

• Trumps tal inför stormningen faller inom ramen för yttrandefriheten.

De fem republikanerna som tillsammans med demokraterna sade ja till att riksrätten skall genomföras kommer inte nödvändigtvis att även rösta för en fällande dom. Det mesta tyder på att Trump kommer att frikännas när domen faller i andra delen av februari.

LÄS MER: De är personerna som stormade Kapitolium

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.