Svår förföljelse bakom massflykt från Burma

Desperata, hungriga och traumatiserade strömmar de i hundratusental från Burma mot Bangladesh. Situationen för den utsatta muslimska minoriteten rohingya är fruktansvärd – och hjälparbetet mycket svårt, enligt bedömare.

ANNONS
|

Bilderna talar sitt tydliga språk: Gråtande kvinnor som bär på barn i knyten genom djungeln. Apatiska äldre som verkar ha sett för mycket. Överfulla flyktingläger som lämnar mycket i övrigt att önska i monsunregnet.

Efter att en ny våldsvåg tagit fart i den burmesiska delstaten Rakhine rapporteras över 123000 människor hittills ha flytt över gränsen till ett allt mer ovilligt Bangladesh.

- Situationen är desperat. Det är människor överallt – på vägar, på vägkanterna, i tält, i skjul, säger Tirana Hassan, chef för krissamordning vid människorättsorganisationen Amnesty International, på telefon till TT

ANNONS

Slogs med käpp

Hassan berättar att hon har talat med flera som bevittnat hur nära anhöriga dödats. Bland dem fanns små barn samt en man som promenerade med sin bror på en öppen gata när säkerhetsstyrkor började skjuta.

Vidare har många människor skottsår i ryggen, vilket stärker deras berättelse att de besköts när de flydde.

Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk. Närmare en miljon har haft sitt hem i den burmesiska delstaten Rakhine, som de senaste åren sett brutala konflikter mellan muslimer och buddhister. Våldsspiralen där tog ny fart i slutet av augusti, då FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan publicerade en rapport där han bland annat förordade att rohingyas skulle få fullt burmesiskt medborgarskap.

Brända byar

Från burmesiskt håll skyller man oroligheterna på gerillagrupper, främst Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army) som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser. Militären hävdar att det är utrensningsinsatser mot "extremistterrorister" som pågår.

Men flyende och människorättsgrupper anklagar militären för att medvetet tvinga bort rohingyas. De vittnar om brända byar, raketgevärsattacker mot civila och lemlästade döda.

- Mycket tyder på att den burmesiska militären begått svåra övergrepp men det råder inget tvivel om att extremistgrupper också är aktiva. Både har att vinna på en eskalering av konflikten, säger Martin Gemzell, Asienansvarig vid människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

ANNONS

Kritik mot Suu Kyi

Människorättsgrupper och FN har de senaste veckorna kritiserat Burmas säkerhetstjänst, varnat för att en humanitär katastrof stundar samt slagit larm om att burmesiska myndigheter försvårar hjälparbetet i Rakhine. Och fredspristagaren och landets faktiske ledare, Aung Sang Suu Kyi, har klandrats för att hon inte fördömt våldet mot rohingya.

Parallellt säger det fattiga Bangladesh nej till att ta emot fler rohingyaflyktingar. Dhaka uppmanar gränsvakter att avvisa flyende och uppger att man har bett hjälporganisationer om hjälp med att flytta tiotusentals till en obebyggd och avlägset belägen ö i Bengaliska viken, skriver nyhetsbyrån Reuters.

TT

Fakta: Rohingya – Burmas jagade minoritet

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyas ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser. Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats.

Rohingyas bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia. Men majoriteten, cirka en miljon människor, lever i västra Burma.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazeera med flera

Fakta: Burma

Burma, även kallat Myanmar, ligger i Sydöstasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien.

Landet har drygt 52 miljoner invånare, enligt beräkningar från 2016. Huvudstaden heter Naypyidaw.

Burma koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948.

Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010 då en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som i dag leder en civil regering, tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp.

Burmas muslimer – främst av indisk, kinesisk och bangladeshisk härkomst – utgör uppskattningsvis 4 procent av landets 60 miljoner invånare. Trots att de bott i landet i generationer har de inte fullt medborgarskap. Konflikten mellan den muslimska folkgruppen rohingya å ena sidan och regeringssidan och majoritetsbefolkningen å den andra har lett till en flyktingvåg. Aung San Suu Kyi har fått kritik för ovilja eller oförmåga att hantera minoritetsbefolkningens rättigheter.

Källor: NE, Landguiden, AFP

ANNONS