Svår balansgång för svensk Mali-chef

ANNONS
|
-Det är ett jättestort område att verka i, höga förväntningar på verksamheten och väldigt duktiga soldater. Därutöver är uppgifterna ofta svåra, och mina kapaciteter - trots att de är bra - måste balanseras på ett bra sätt i verksamheten, i förhållande till de risker som finns hela tiden. Det är det som ger mig huvudbry på daglig basis, säger Lotsne till TT i Mali.

Den 41-årige överstelöjtnanten ger ett lugnt, lite återhållet och sammansatt intryck. Vaksam och ändå nyfiken blick, och med en humor som ständigt lurar under ytan.

Lotsne är chef för de cirka 250 svenska militärer som verkar i Mali inom den fredsbevarande FN-insatsen Minusma, som har totalt cirka 9 200 soldater.

Explosiv blandning

Svenskarna är en underrättelseenhet, huvudsakligen från elitförbandet K3 i Karlsborg. De är vältränade och har mycket avancerad utrustning och beväpning.

Men Mali, ett av världens tio fattigaste länder, har knappt ens börjat läka efter inbördeskriget för några år sedan. Många väpnade grupper, al-Qaida-kopplade islamister, kriminella gäng och laglöshet skapar en explosiv blandning. Strider blossar ännu upp, trots fredsavtalet från den 20 juni, och Mali har blivit det farligaste landet i världen för FN-personal.

ANNONS

FN och många av de övriga 50-talet Minusma-länderna efterfrågar ivrigt det som Lotsnes soldater kan leverera. Dessutom har de bara 250 svenskarna krav på sig att kunna verka i hela Mali - som är ungefär tre gånger så stort som Sverige. Detta medan helikoptertillgången är bristfällig, ökenklimatet obarmhärtigt och kraven på sjukvårdresurser höga.

Därför har Lotsne, milt uttryckt, en del att tänka på.

Skapa säkerhet

Han ska skapa säkerhet för civilbefolkningen, för andra länders bidrag till Minusma - och är samtidigt även ytterst ansvarig för de egna soldaternas säkerhet.

-Man stärks av att ha bra soldater, officerare och utrustning. Men det är en fråga man funderar på varje dag innan man går och lägger sig, på ansvaret, säger han.

TT: Kan det kännas jobbigt ibland?

-Ja, i vissa situationer kan det vara svårare än i andra. Men jag har också bra rådgivare, både medicinska och legala - alla möjliga experter - som hjälper och stöttar mig i de olika vägvalen.
"Väldigt svåra"

Lotsne är mycket nöjd med vad soldaterna presterat. Han säger också att de, oftast topphemliga, tekniska systemen har fungerat utmärkt.

-Jag tycker att vi gör nytta varje dag.

Det har varit trögt att få grupperna som skrivit under fredsavtalet att uppfylla villkoren. De litar inte på varandra, eller på maliska regeringen och en del strider som utkämpats efter den 20 juni har stått mellan grupper som skrivit på.

Lotsne understryker att fredsprocessen behöver ta konkreta politiska steg framåt. Men det är också avgörande att maliernas livsvillkor förbättras, anser han.

-I många av de byar vi verkar i är fortfarande förutsättningarna väldigt svåra. Det är brist på drivmedel, vatten och annat. Det har inte hänt något i de här frågorna, vilket jag tror kan ligga till grund för att stridigheterna inte har stannat av.

Tuareg-rebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper - bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) och Ansar al-Din - startade ett uppror i norra Mali 2011-2012. De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.

Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar.

Franska trupper skickades till Mali i januari 2013 efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. Ännu finns en fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali.

FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs. I Minusma ingår cirka 250 svenska soldater i ett underrättelseförband.

Den 20 juni i år skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, också mellan grupper som skrivit på. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.

Sverige bidrar till FN-insatsen Minusma i Mali med ett underrättelseförband på cirka 250 personer, medräknat ett antal stabsofficerare på olika FN-staber.

Drygt en tiondel av personerna i den svenska styrkan är kvinnor. Den yngste medlemmen i förbandet är 20 år och den äldste 65 år.

De flesta tjänstgör i sex månader, men under den tiden kommer de hem på ledighet i drygt fyra veckor. Det nuvarande förbandet kallas Mali 02, eftersom det är den andra svenska styrkan på plats och avlöste Mali 01 i juni.

Förbandet samlar in underrättelser till stöd för FN:s insats och riktar in sig på grupper som trotsar fredsplanen i landet. Spaningen sker genom samtal, avlyssning, fotografering och från luften med obestyckade obemannade flygplan, som filmar sina mål från uppemot drygt fem kilometers höjd och kan flyga i upp till sju timmar.

Förbandet kan röra sig på såväl marken som färdas i helikopter och fällas med fallskärm och verka över stora ytor. Många är fallskärmsjägare.

Svenskarna, liksom många andra FN-förband, har sin bas i utkanten av Timbuktu, 70 mil nordost om huvudstaden Bamako. Svenskarnas bas kallas Camp Nobel.

Källa: Försvarsmakten

ANNONS