Oriol Junqueras, tidigare regional vicepresident i Katalonien, på sin väg till domstolen för ett år sedan. Arkivbild.
Oriol Junqueras, tidigare regional vicepresident i Katalonien, på sin väg till domstolen för ett år sedan. Arkivbild.

Stränga straff hotar katalanska politiker

Följden av fjolårets otillåtna folkomröstning om självständighet i Katalonien hotar bli smärtsam för det katalanska ledarskiktet. För regionens ex-vicepresident yrkar åklagaren på 25 års fängelse. Statens egna advokater vill gå mildare fram – vilket kan ha sin förklaring i politisk kohandel.

ANNONS
|

Åklagarsidan (Fiscalía) lämnade på fredagen in straffyrkanden till landets högsta domstol (Tribunal Supremo). Yrkandena gäller fängelse i 7–25 år för tolv katalanska ledare.

Värst ute är Oriol Junqueras, ledare av det separatistiska vänsterpartiet ERC och avsatt katalansk vicepresident, hållen i fängsligt förvar sedan i ett år. Han är åtalad för uppror och missbruk av allmänna medel.

Det katalanska parlamentets förra talman Carme Forcadell och ledarna för självständighetsorganisationerna ANC och Òmnium Cultural, Jordi Sánchez respektive Jordi Cuixart, riskerar 17 år. Och åklagaren vill låsa in flera tidigare ministrar i den katalanska regionregeringen i 16 år.

ANNONS

Ändrad åtalspunkt

Även motsvarigheten till Justitiekanslern (Abogacía del Estado) har kommit med sina straffyrkanden. Här har brottsrubriceringen ändrats från uppror till uppvigling vilket leder till skonsammare straff, om än fortfarande mycket kännbara.

För Oriol Junqueras yrkas tolv års fängelse och elva år för övriga i det redan frihetsberövade ledargarnityret.

Även om regeringen inte officiellt ska kunna påverka rättsprocessen, kan den mjukare linjen ses mot bakgrund av att den socialistiske premiärministern Pedro Sánchez är mer försonlig mot självständighetsivrarna jämfört med föregångaren, den konservative Mariano Rajoy. Dessutom är Sánchez beroende av katalanska stödröster i Spaniens parlament för att kunna få igenom sin budget för 2019.

Men justitieminister Dololes Delgado var snabbt ute på fredagen och dementerade att regeringen skulle ha lagt sig i hur Abogacía del Estado bedömt straffvärdet.

Stark reaktion

I Barcelona vållade hur som helt båda yrkandena starka reaktioner.

- Hur mycket repression tål demokratin? undrade regionpresident Quim Torra.

- Vi blir oerhört indignerade av de här oändliga straffen.

ANNONS

Torra kräver att de åtalade katalanska ledarna släpps fria och tillåts arbeta politiskt igen. Det gäller även de som finns utomlands, som den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont.

Förutom La Fiscalía och Abogacía del Estado har också det lilla ultrahögerpartiet Vox lämnat ett straffyrkande till högsta domstolen om enskilt åtal. Vox begär 74 års fängelse för Oriol Junqueras för uppror och andra brott. Samma straff krävs för fem tidigare ministrar i regionregeringen. För centralistiska Vox är motståndet till katalansk självständighet en hörnsten.

Inget våld

I ett särskilt ärende knutet till specialdomstolen Audencia Nacional handläggs den förre chefen för Kataloniens poliskår Mossos d'Esquadra Josep Lluís Trapero. För honom hoppas åklagaren på elva års fängelse för uppror. Skälet är att Mossos d'Esquadra vägrade att använda våld för att stoppa människor från att delta i folkomröstningen den 1 oktober i fjol.

Anklagelsen om uppror är kontroversiell i Spanien, inte minst bland jurister. Uppror förutsätter att de åtalade använt sig av våld eller hot om våld, och den katalanska självständighetsrörelsen har varit uttalat pacifistisk.

Militärerna som deltog i statskuppsförsöket 1981, med skottlossning i parlamentet, dömdes för uppror.

Den känsliga rättegången mot de katalanska ledarna inleds sannolikt i början av nästa år. Domarna väntas i juni.

TT

Fakta: De riskerar att dömas

Den allmänne åklagaren (Fiscalía eller Fiscalía General del Estado) har yrkat på fängelse för tolv katalanska politiker och ledare.

• Oriol Junqueras, tidigare regional vicerpresident, 25 år för uppror och missbruk av allmänna medel.

• Jordi Sánchez, självständighetsrörelsen ANC, 17 år för uppror.

• Jordi Cuixart, självständighetsrörelsen Òmnium Cultural, 17 år för uppror.

• Carme Forcadell, ex-talman i det katalanska parlamentet, 17 år för uppror.

• Jordi Turull, ex-minister i den katalanska regeringen, 16 år för uppror och missbruk av allmänna medel.

• Raül Romeva, ex-minister i den katalanska regeringen, 16 år för uppror och missbruk av allmänna medel.

• Joaquim Forn, ex-minister i den katalanska regeringen, 16 år för uppror och missbruk av allmänna medel.

• Josep Rull, ex-minister i den katalanska regeringen, 16 år för uppror och missbruk av allmänna medel.

•Dolors Bassa, ex-minister i den katalanska regeringen, 16 år för uppror och missbruk av allmänna medel.

Därutöver yrkas på fängelse i sju år för tre personer samt böter för sex personer. För samtliga 18 åtalade yrkas även långa avstängningar från offentlig tjänst.

Källa: Nyhetsbyrån Efe

Kronologi: Rättsprocessen

2 november: Straffyrkanden från Fiscalía General del Estado (allmänne åklagaren) respektive Abogacía del Estado (motsvarande Justitiekanslern).

2 november: Ett tredje straffyrkande från ultrahögerpartiet Vox i ett enskilt åtal.

Mitten av november: Försvarets inlagor, troligen till Tribunal Superior de Justicia Cataluña (TSJC).

Mitten av december: Procedurbeslut i Tribunal Supremo (högsta domstolen).

Mitten av januari: Rättegången inleds.

Slutet av mars: Slutpläderingar.

Juni (troligen): Domarna blir offentliga. Det antas att domstolen vill undvika att domarna påverkar de regionala och kommunala valen i maj.

Källa: Nyhetsbyrån Efe

Bakgrund: Katalonienkrisen

Den 1 oktober höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen ska fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständig. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen präglades delvis av våld när polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155. Nyval utlystes till den 21 december.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gått i exil.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

ANNONS