Statyer symboliserar vit överhöghet

Trump säger sig vara motståndare till att "ändra historien" genom att ta bort statyn över Robert ELee i Charlottesville och andra liknande statyer. Han jämför det med att "slita sönder" landets kultur.

Han hänvisar till att Washington, USA:s förste president, var slavägare. Vid en presskonferens på tisdagen ställde han retoriskt frågan om även statyerna över Washington ska plockas bort snart.

Men jämförelsen mellan Lee och Washington är horribel, anser historikerna. De menar inte att ledare som Washington var perfekta, men de skapade det som i dag är USA, medan sydstatsgeneraler som Lee gjorde sitt yttersta för att krossa unionen.

- Det här är inte statyer över generaler i första hand, utan över de idéer de stred för. Vi borde inte ha några statyer över Lee över huvud taget. Han var en rebell som stred för slaveriet och försökte förstöra vårt land, säger Heather Cox Richardson, professor i historia vid Boston College.

Vit överhöghet

Men varför finns statyerna där över huvud taget? Svar: de restes som symboler för de vitas överhöghet över den svarta befolkningen, enligt historikerna.

Statyerna uppfördes inte omedelbart efter inbördeskriget som man skulle kunna tro, utan långt senare.

Faktum är att de flesta av dem restes mellan 1896 och 1915. Ytterligare ett antal tillkom mellan 1955 och 1965.

För att få svar på varför de restes just då måste man gå bakåt i historien.

Inbördeskriget 1861-1865 ledde till att slaveriet förbjöds. Men stora delar av den vita befolkningen i södern vägrade att acceptera att jämställas med de före detta slavarna. Efter kriget började man aktivt arbeta för att ta ifrån de svarta allt inflytande.

Raslagar infördes

Kulmen nåddes 1896 då en form av rasåtskillnad infördes i de flesta av sydstaterna genom de så kallade Jim Crow-lagarna. Svarta förvägrades rösträtt, hänvisades till speciella bostäder och skolor, och speciella sittplatser i tåg och senare bussar. Jim Crow är ett nedsättande uttryck, som betyder "neger".

Direkt efter att dessa lagar införts tog uppförandet av statyer fart i sydstaterna. Den andra byggtoppen sammanföll med att medborgarrättsrörelsen växte fram i 50-talets USA.

Detta är ingen slump, menar Richardson. I sydstaterna har man ofta hävdat att statyerna bara restes till minne av ett brutalt och blodigt krig, men det tillbakavisar hon.

- De restes för att injaga fruktan hos de svarta. Vi bör inte bortförklara vår historia genom att låtsas att Jim Crow aldrig har funnits. Det är den delen av vår historia som de här monumenten representerar, säger hon.

På torsdagen gav sig Trump återigen in i statydebatten.

"Sorgligt att se vårt stora lands historia och kultur slitas sönder genom att våra vackra statyer och monument avlägsnas. Man kan inte förändra historien, men man kan lära dig av den", skriver presidenten på Twitter