Den åländska liberalen Britt Lundberg, finländsk parlamentariker och ordförande i Nordiska rådets presidium, skapade debatt i Finland när hon inför mötet i Helsingfors valde att inte ställa sig bakom Sannfinländarnas förslag om höjd status för finska och isländska.
Den åländska liberalen Britt Lundberg, finländsk parlamentariker och ordförande i Nordiska rådets presidium, skapade debatt i Finland när hon inför mötet i Helsingfors valde att inte ställa sig bakom Sannfinländarnas förslag om höjd status för finska och isländska.

Språkkompromiss i Nordiska rådet

Den stundtals infekterade striden om statusen för de finska och isländska språken i Nordiska rådet har lösts på ett väldigt nordiskt vis. De 87 parlamentarikerna i rådet har gjort upp om en kompromiss.

ANNONS
|

Språkfrågan blev ett av de sista ärendena att behandlas på Nordiska rådets 69:e årliga session, som har hållits i riksdagen i Helsingfors.

"Inte ända fram"

Kompromissen innebär i praktiken ett lyft för finska och isländska inom Nordiska rådets arbete, då rådet enhälligt beslutat att det ska vara tillåtet att lämna in skriftliga förslag på isländska eller finska och även att protokoll från Nordiska rådet utöver skandinaviska språk även ska översättas till isländska och finska.

- Vi har inte nått ända fram, men vi har kommit en god bit på vägen, säger den moderata riksdagsledamoten Hans Wallmark efter omröstningen.

ANNONS

Det var Wallmark som i egenskap av representant för Nordiska rådets presidium lade fram kompromissen under sessionens avslutning.

Inga ändringar ännu

Några ändringar i Nordiska rådets arbetsordning blev det inte ännu. Det kan dock bli aktuellt nästa år, när Nordiska rådets årliga session ska äga rum i Oslo. Först krävs dock ännu en remissrunda där ekonomiska förutsättningar för översättningar och juridiska konsekvenser av det beslut som nu har fattats ska gås igenom.

I centrum för den stundtals infekterade språkdebatten i Nordiska rådet står paragraf 74 i rådets arbetsordning, där det stadgas att: "Nordiska länders språk ska beaktas lika vid rådets möten, men att arbetsspråk är danska, norska och svenska. Tolkning till och från finska och isländska ska ske vid behov och viktiga dokument översätts till alla nordiska länders språk."

En tredjedel av budgeten

I fjol lades ett förslag om att likställa finska och isländska med de skandinaviska språken i rådets arbetsordning fram. Förslaget kom från Sannfinländarna – samma högerpopulistiska finländska parti som på hemmaplan kampanjar hårt för att få bort krav på svenskundervisning i finska skolor.

Men även Sannfinländarnas delegater i Nordiska rådet ställde sig till slut bakom Wallmarks kompromiss.

Sverige står för nästan en tredjedel av Nordiska rådets budget och den svenska delegationen har i ett remissvar inför årets session i Helsingfors varnat för väsentligt högre översättningskostnader om antalet officiella arbetsspråk blir fler. Det varnas i remissvaret även för motsvarande språkkrav från Färöarna och Grönland.

ANNONS
TT

Fakta: Nordiska rådets mandatfördelning

Nordiska rådet, som bildades 1952, är ett samarbete mellan de fem nordiska ländernas parlament. De 87 medlemmarna tillsätts av de nationella parlamenten. Sex platser har vikts åt de tre autonoma områdena Färöarna, Grönland och Åland.

De nordiska samerna och deras finländska, norska och svenska parlament, finns inte representerade i Nordiska rådet.

Land/område Antal delegater

Sverige 20

Norge 20

Finland 18

Danmark 16

Island 7

Färöarna 2

Grönland 2

Åland 2

Källa: Nordiska rådet

ANNONS